Introduktion

Hantering av pälsdjur kan få konsekvenser för pälskvaliteten. Fotograf: SLU. Fotograf: SLU.
I kursens tidigare avsnitt har du fått kunskaper i biologiska principer och om hur djur ska hanteras vid avlivning enligt lagstiftning och det vi kallar beprövad erfarenhet. Det är kunskaper som ligger till grund för denna modul, som handlar om vilka konsekvenser avlivning och daglig skötsel, utan hänsyn till biologiska principer, kan få för produktkvalitet.

Målsättningen med denna modul är att förstå den ekonomiska betydelsen av djurvälfärd i samband med avlivning och dagligt skötsel och förstå hur en bristfällig hantering kan påverka pälskvalitet, ekonomi och personella resurser. Det är av särskild vikt att förstå betydelsen av sitt eget arbete i förhållande till konsekvenser på produktkvalitet.

Lärandemål och uppskattad tidsåtgång för modulen

Målet med modulen är att du som kursdeltagare efter genomgång ska kunna:

• redogöra för sambandet mellan biologiska principer, hantering av djur och konsekvenser på pälskvalitet
• beskriva vilka konsekvenser som ovarsam hantering av djuren kan få på ekonomin
• förklara betydelsen av din egen roll i det dagliga arbetet för att hindra att det uppstår konsekvenser av undermålig djurhantering.

 
Välskötta djur med god pälskvalité. Fotograf: SLU.

Tidsåtgång: Det tar ca 1/2 timme att studera innehållet i modulen.

Friska och skadefria djur ger god pälskvalité och god ekonomi

Produktionen av päls är i högsta grad beroende av god kvalitet. Bra pälskvalitet ger god ekonomi medan en dålig pälskvalitet får stora ekonomiska konsekvenser. Med en ökande global marknad är det mycket viktigt att kvaliteten uppehålls så att svensk päls fortsätter att vara konkurrenskraftig. Det är alltså av avgörande betydelse att få friska och oskadade djur fram till avlivningen för att kunna leverera en konkurrenskraftig produkt.

Inspektionen av djuren innan avlivning vid pälsning är viktigt för att upptäcka sjuka eller skadade djur, eftersom dessa djur kan behöva hanteras separat.

Inspektionen av djurens hälsa. Minken lockas fram med en penna. Fotograf: SLU.

Friska och skadefria djur ger god pälskvalité och god ekonomi

Sveriges pälsdjursuppfödares riksförbund har satsat mycket på djurvälfärden de senaste åren. Bland annat har ett omsorgsprogram arbetats fram och antagits. Även den europiska pälsdjursföreningen har satsat mycket på djurvälfärd genom skapande av Welfur, som kan liknas vid Europeiska kommissionens satsning i Welfare Quality projektet.

Genomförda attitydundersökningar angående animaliska livsmedel visar att en av de absolut viktigaste frågorna för konsumenterna är frågan om djurvälfärd.  Problem som miljöpåverkan och livsmedelssäkerhet hamnar oftast i bakgrunden. En europeisk undersökning från 2007 (European Commission, 2007) visar att detta inte enbart är ett svenskt fenomen. I undersökningen bedömde medborgare från 25 europeiska länder att djurskyddet var viktigt. Djurskydd fick i genomsnitt bedömningen 7,8 på en skala från 1 (inte viktigt) till 10 (mycket viktigt), med en något högre poäng i Sverige på 9,0.

Det visar sig dock att konsumenternas åsikter inte alltid påverkar deras val av livsmedel, det är enbart en liten del av konsumenterna som låter deras överväganden om djurskydd påverka vilken typ av mat de köper. De allra flesta konsumenter väljer kött efter plånboken men det är en ökande andel européer som prioriterar djurvälfärd. Det är inte känt om konsumenter av päls har samma attityd men det är ett troligt antagande.

Samband djurhantering och pälskvalitet

Att mäta pälskvalitet är en grundläggande förutsättning inom pälsindustrin. Skinnen delas in i olika klasser beroende på pälsens färg, pälshårens längd och täthet samt skinnets storlek. Kvaliteten på skinnen är direkt avgörande för dess värde och farmens ekonomiska förutsättningar. Att djurhälsa har samband med pälsens kvalitet och en god slutprodukt i form av en hög klass på skinnet är självklart. Ett bra foder gör att djuret växer i storlek och att pälsen blir glansig och tjock. Samtidigt är det välkänt att dåligt foder och sjukdomar leder till minskad tillväxt och sämre pälskvalitet. God djurvälfärd tar även hänsyn till individens psykiska tillstånd. Vad har då individens psykiska tillstånd att göra med pälskvalitet och företagsekonomi?

En nedsatt psykisk hälsa leder till:

• försämrat immunförsvar och sjukdomar
• minskad tillväxt
• minskad reproduktion

Konsekvensen av detta blir minskad välfärd för djuren och minskad ekonomi för farmaren. Eftersom avlivning av pälsdjur är ett kort moment som bedrivs hemma på farmen är det den dagliga skötsel som har störst påverkan på dessa faktorer. Detta till skillnad från andra lantbruksdjur där momenten som sker i samband med avlivningen har stor betydelse på produktkvaliteten. Det finns exempel på att avlivningen kan påverka kvaliteten. Om chinchillor stressas kan de fälla päls och minkar kan bita varandra om de inte hålls i ett mörkt utrymme under avlivningen eller om denna drar ut på tiden.

Chinchilla som har en god pälskvalitet vilket kan tyda på god djurvälfärd, både psykiskt och fysiskt. Fotograf: SLU.

Mink med pälsbitning.  Minkar och chinchillor kan om de upplever bristfällig psykisk hälsa börja bita av sin egen päls. En sådan här kraftig form av pälsbitning som bilden på minken visar är dock mycket ovanlig på svenska minkfarmer. Att pälsbitning är dåligt både för djurens välfärd samt ur ett ekonomiskt perspektiv är inte svårt att förstå. Fotograf: SLU.

Från att ha fokuserat på att mäta djurens välfärd i form av frånvaro av sjukdomar och inhysningsmiljö samt skötsel har nu även parametrar tagits fram för att mäta djurens beteenden. Genom att studera djurets beteende kan man få en uppfattning om hur djuret mår rent psykiskt.

I Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:16) om uppfödning och hållande av pälsdjur, senast omtryckt genom 2020:23, saknr L103, finns det paragrafer som beaktar djurens psykiska hälsa.

I avsnittet Kvalitet beskrivs detta ämne ytterligare samt hur man kan använda sig av välfärdsindikatorer för att få ett mått på välfärden.

Biden visar en avlivningslåda som används för att avliva minkar. Lådan är placerad på en vagn som också kan transportera gasflaskorna med koldioxid. Fotograf: SLU.

Sätt att uppnå god välfärd och produktion

En god djurvälfärd kan definieras som de fem friheterna.
Frihet: …

1. … från hunger och törst
2. … till en miljö som ger komfort och skydd
3. … från smärta, skada och sjukdom
4. … att utföra naturligt beteende
5. … från rädsla och psykiskt lidande

Detta är en av de mest välkända och mest använda definitionerna av djurvälfärd. Tillgodoser man dessa friheter är man på god väg mot en god djurhälsa och välfärd samt en god produktion.

1. Frihet från hunger och törst: En balanserad foderstat är en bra grund för att uppnå en god pälskvalitet. Djuren ska ges foder i tillräcklig mängd och av god kvalitet. Utfodring på regelbundna tider ger djuren en ökad kontroll över sin situation och minskar därmed stressnivån. God tillgång till lättillgängligt vatten (till exempel i form av en extra vattennippel vid lyan) är mycket viktigt när valparna är små för att minska stressnivån och risken att de skadar varandra om de känner sig törstiga.

2. Frihet till en miljö som ger komfort och skydd: Minkar ska ha tillgång till en lya som är väl isolerad, har en lagom storlek och är välfylld med strömaterial. Chinchillor ska ha en bolåda där alla individer får plats samtidigt. Bolådan ska vara fylld med lämpligt strömaterial. Minkburarna ska vara placerade i skugghus eller hallar som medger en god temperaturreglering genom att inte vara allt för vindskyddande. Chinchillor hålls inomhus i uppvärmda hallar. För minkar gäller god tillgång på dagsljus enligt årstiden. Utrymmen ska vara tillräckligt stora och utformade så att de passar djurslagen samt med lämplig berikning.

3. Frihet från smärta, skada och sjukdom: En god daglig tillsyn är viktigt för att tidigt upptäcka sjukdomar och skador. Sjukdomar ska förebyggas genom god skötsel, foder och veterinärmedicinska åtgärder.

4. Frihet att utföra naturligt beteende: Produktionen av djuren ska vara sådan att deras naturliga beteende tillgodoses. Här gäller grupphållning för chinchillor och avvänjning vid för djuren lämplig tidpunkt samt grupphållning eller parhållning av minkar under uppväxten. Miljön ska vara berikad med föremål som ger stimulans som exempelvis hyllor och lösa föremål. Brist på stimulans och möjlighet att utföra naturliga beteenden kan leda till stress och psykiskt lidande.

5. Frihet från rädsla och psykiskt lidande: Djuren ska hanteras lugnt och skyddas från onödigt buller samt höga ljud.  Som nämnts tidigare i avsnittet , Biologiska principer kan snabba rörelser och höga ljud samt buller göra djuren stressade. Djuren ska så långt som möjligt skyddas från negativa upplevelser. Regelbunden kontakt med djuren gör dem lugnare i närvaro av människor. En stimulerande miljö i form av berikning som ger möjlighet för tillfredsställelse av naturliga beteendebehov minskar oönskade beteenden samt sänker stressnivån. Djuren ska skyddas från rädsla, eftersom detta orsakar stress och nedsatt välfärd samt ger negativa konsekvenser för produktionen. Som nämnts tidigare går det att minska rädsla framgångsrikt genom riktad avel som ger orädda och stresståliga djur.

Avslutning och självtest

Oavsett vilka metoder som används vid avlivningen är det viktigt att hanteringen sker på ett sätt och i ett tempo som tar hänsyn till djurens biologiska principer för att säkerställa god djurvälfärd.

Den dagliga skötseln är viktig också för att minimera risken för kvalitetsproblem och därmed upprätthålla god ekonomi. Genom att ta hänsyn till de fem friheterna upprätthålls en god djurvälfärd.

Viktiga budskap:

• Djurvälfärd är starkt korrelerat till produktion och ekonomi
• Djurens psykiska hälsa påverkar produktionen
• God djurvälfärd definieras av de fem friheterna: Frihet…
  • … från hunger och törst
  • … till en miljö som ger komfort och skydd
  • … från smärta, skada och sjukdom
  • … att utföra naturligt beteende
  • … från rädsla och psykiskt lidande.

Självtest

Litteratur

Appleby, M.C., Mench, J.A., Olsson, I.A.S. & Huges, B.O. 2011 Animal welfare 2nd. C.A.B. International. UK.

European Commission Special Eurobarometer 270. Attitudes of EU citizens towards Animal Welfare http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/ebs/ebs_270_en.pdf

FAWC. Five freedoms. 2012.  citerad 2012-08-04 Tillgänglig via: https://webarchive.nationalarchives.gov.uk/20121010012427/http://www.fawc.org.uk/freedoms.htm.

Joergensen, G. 1985. Mink Production. 1st Edition Scientifur. Hilleroed, Denmark

Mason, G.J. and N.R. Latham, 2004 Can’t stop, won’t stop: is stereotypy a reliable animal welfare indicator? Animal Welfare. 13: 57-69.

Mason, G.J., 1994 Tail-Biting in Mink (Mustela Vison) is Influenced by Age at Removal from the Mother. Animal Welfare. 3: 305-311.

Hemsworth, P.H. 2003 Human–animal interactions in livestock production. Applied Animal Behaviour Science. 81: 185-198.

Meagher, R.K., Duncan, I., Bechard, A. & Mason, G. 2011 Who’s afraid of the big bad glove? Testing for fear and its correlates in mink. Applied Animal Behaviour Science.133: 254-264.

Mason, G., Clubb, R., Latham, N. & Vickery, S. 2007 Why and how should we use environmental enrichment to tackle stereotypic behaviour? Applied Animal Behaviour Science. 102: 163-188.

Malmkvist, J. and S.W. Hansen, The Welfare of Farmed Mink (Mustela Vison) in Relation to Behavioural Selection: A Review. Animal Welfare, 2001. 10 41-52.

Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:16) om uppfödning och hållande av pälsdjur, senast omtryckt genom 2020:23, saknr L103