Temperaturreglering

Grisar saknar i stort sett svettkörtlar och svalkar sig i vatten eller gyttja när omgivningens temperatur överstiger 17-18°C. På slakteri kan grisar kylas av med hjälp av sprinklersystem.
Fotograf: Anne Algers, SLU.

Olika djurslag har olika förutsättningar att reglera sin kroppstemperatur. Nötkreatur, får, getter och hästar kan avge värme genom att svettas och flämta. De måste kunna ersätta sin vätskeförlust med ökat vattenintag.

Grisar har mycket svårt att reglera sin värmeavgivning eftersom de i stort sett saknar svettkörtlar och inte har tillräckligt stor kapacitet att flämta. Grisar måste därför ha tillgång till svalka.

Under naturliga förhållanden sänker grisar sin kroppstemperatur genom att vältra sig i vatten eller gyttja. I brist på detta kan de avge värme genom att lägga sig på en kall yta. På slakteri kan grisar svalkas av med hjälp av sprinklersystem.

När kroppens värmeavgivning inte är tillräcklig så drabbas djuret av överhettning. Det är ett allvarligt tillstånd som kan få ett hastigt förlopp. Överhettade djur får ökad andningsfrekvens och puls. Om överhettningen fortsätter blir de oroliga och drabbas av illamående, huvudvärk, medvetslöshet, kramper, cirkulationskollaps och dör.

Våra lantbruksdjur klarar i regel kyla bättre än hetta, framförallt om miljön är torr och dragfri. Ombonade och varma liggplatser hjälper djuren att hålla värmen, liksom grupphållning där djuren kan vistas tätt ihop.

När kroppen inte lyckas kompensera för värmeförlusterna så drabbas djuret av nedkylning. Magra, sjuka och unga djur är mer sårbara för kyla. Djuret kan få frossa, kroppsdelar förfryses, andningsfrekvens, puls och ämnesomsättning minskar, djuret blir allt svagare, medvetslöshet inträder och hjärtat slutar så småningom att slå.

Tänk på att djuren kan ha varit utsatta för såväl höga som låga temperaturer i samband med transporten till slakteriet. Detta, i kombination med hunger, törst, utmattning och stress, gör djuren sårbara för slakteriets klimat.

På slakteri ska de ha möjlighet att reglera kroppstemperaturen och uppleva termisk komfort enligt djurskyddsföreskrifterna vid slakt, Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:8) om slakt och annan avlivning av djur, senast omtryckt genom SJVFS 2020:22, saknr L22.

6 kap. 3 § L22
Om djuren har varit utsatta för höga temperaturer i fuktigt väder ska de vid behov avkylas på lämpligt sätt.

Artikel 3 förordning (EG) nr 1099/2009
1. Djur ska förskonas från all smärta, plåga eller lidande som kan undvikas vid tidpunkten för avlivning och därmed sammanhängande verksamhet.
2. Vid tillämpning av punkt 1 ska företagarna särskilt vidta nödvändiga åtgärder för att se till att djuren a) garanteras fysiskt välbefinnande och skydd, särskilt genom att hållas rena, ges tillfredsställande temperaturförhållanden och skyddas från att falla eller halka, …

Eftersom fjäderfä avger mycket värme via utandningsluften så ska de ha god ventilation. Bilden visar alltför tätt uppstallade lådor med värphöns, där det inte finns utrymme mellan raderna för luften att passera.
Fotograf: Lotta Berg, SLU.

Fjäderfä reglerar kroppstemperaturen främst genom att avge vattenånga via respirationsorganen. En viss värmeavgivning sker också via huden. Ankor använder vatten för att svalka sig.

Snabbväxande slaktkycklingar och kalkoner har en mycket hög ämnesomsättning, vilket innebär att de producerar mycket värme som måste transporteras bort med hjälp av väl fungerande ventilation. Även andra fjäderfä är känsliga för överhettning, men risken för överhettning är störst hos snabbväxande fåglar som hålls i transportbehållare fram till slakt. Det är alltså av största vikt att slakteriets ankomststall och förvaringsutrymmen har en anpassad temperatur och en väl fungerande ventilation!

När kroppens värmeavgivning inte är tillräcklig så drabbas fågeln av överhettning. Det är ett allvarligt tillstånd som kan få ett hastigt förlopp. Överhettade djur får ökad andningsfrekvens och puls. Om överhettningen fortsätter blir de oroliga och drabbas av illamående, huvudvärk, medvetslöshet, kramper, cirkulationskollaps och dör.

Fjäderfä klarar i regel kyla bättre än hetta, framförallt om miljön är torr och dragfri. Ombonade och varma liggplatser hjälper djuren att hålla värmen, liksom grupphållning där djuren kan vistas tätt ihop. Fåglar som hålls i transportbehållare erbjuds inte varmt underlag. Dessa fåglar är extra utsatta för kalldrag och fukt, vilket ska undvikas. Lösgående fjäderfä som stallas upp ska erbjudas isolerande ströbädd.

Magra, sjuka och unga djur är mer sårbara för kyla. Fjäderfä som förlorat fjäderdräkten (främst värphöns) är extra känsliga för nedkylning. När kroppen inte lyckas kompensera för värmeförlusterna så drabbas fågeln av nedkylning. Ett drabbat djurs andningsfrekvens, puls och ämnesomsättning minskar, djuret blir allt svagare, medvetslöshet inträder och hjärtat slutar så småningom att slå. Fågeln kan förfrysa kroppsdelar, t.ex. kam och slör.

Tänk på att djuren kan ha varit utsatta för såväl höga som låga temperaturer i samband med transporten till slakteriet. Detta, i kombination med hunger, törst, utmattning och stress, gör djuren sårbara för slakteriets klimat.

Fjäderfä ska ha möjlighet att reglera kroppstemperaturen och uppleva termisk komfort enligt djurskyddsföreskrifterna vid slakt, Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:8) om slakt och annan avlivning av djur, senast omtryckt genom SJVFS 2020:22, saknr L22.

6 kap. 3 § L22
Om djuren har varit utsatta för höga temperaturer i fuktigt väder ska de vid behov avkylas på lämpligt sätt.

Artikel 3 förordning (EG) nr 1099/2009
1. Djur ska förskonas från all smärta, plåga eller lidande som kan undvikas vid tidpunkten för avlivning och därmed sammanhängande verksamhet.
2. Vid tillämpning av punkt 1 ska företagarna särskilt vidta nödvändiga åtgärder för att se till att djuren a) garanteras fysiskt välbefinnande och skydd, särskilt genom att hållas rena, ges tillfredsställande temperaturförhållanden och skyddas från att falla eller halka, …

Du läser mer om fjäderfäs temperaturreglering på slakteriet i avsnittet om Hantering.

Kom ihåg!

• En fågel som förhindras att reglera sin kroppstemperatur kan drabbas av stress, lidande och dö.
• Framförallt slaktkycklingar är mycket känsliga för överhettning och ska hållas i utrymmen med
  god ventilation.

Dov- och kronhjort

Det finns mycket lite information om temperaturreglering hos hjortdjur. Kronhjorten rullar sig i så kallade sölgropar året om. Man tror att dessa bad kan ha en avkylande funktion under varma dagar.

Man vet mycket lite om temperaturreglering hos hjortdjur.
Fotograf: Anders Jarnemo.

Mufflonfår

Se avsnitt om får i Modulen ”Hov- och klövdjur.”

Vildsvin

Se avsnitt om tamgris i Modulen ”Hov- och klövdjur.”

Strutsfåglar

Strutsen har sitt ursprung i Afrikas halvöknar och savanner, vilka kännetecknas av mycket höga dagstemperaturer och låga nattemperaturer. Strutsen saknar, liksom andra fåglar, svettkörtlar, och är därför värmekänsliga.

Dock har de utvecklat vissa anpassningar för att klara hög värme i öknen och dylikt. Strutsarnas fjäderdräkt skyddar mot solens skadliga strålar under dagen och under natten verkar den isolerande och hindrar kroppen från att kylas ned.

De har även utvecklat vissa beteenden som verkar termoreglerande. När det är väldigt varmt förlorar de värme genom att andas kraftigt (flåsa). Genom att fluffa upp fjädrarna exponeras skinnet på bröstkorg och ben vilket i sin tur leder till att fåglarna svalkas.

Emuer flåsar för att hålla kroppstemperaturen nere när det är varmt i omgivande luft. Till skillnad från många andra arter orsakar inte koldioxidhalten i blodet, som är ett resultat av flåsandet, alkalos hos emuer.

Då strutsfåglar, till skillnad från andra fågelarter, saknar talgkörtlar kan de inte olja in fjäderdräkten och på så vis skapa ett naturligt skydd från väta. Detta gör dem känsliga för väta och om de utsätts för fukt och regn i större mängd måste de erbjudas varma och väl ventilerade utrymmen för att torka fjädrarna.

Mink

Minken har en tjock päls som möjliggör god värmeisolering. En hög ämnesomsättning gör också att minken klarar kyla bra. En välisolerad lya med tillräckligt med strömaterial samt ett välbalanserat foder gör att minken klarar mycket låga temperaturer. Däremot är minken känslig för höga temperaturer.

Vid varm väderlek under sommaren kan strömaterialet i lyan behöva minskas eller helt avlägsnas för att en god temperaturreglering skall vara möjlig. Skugghusen bör vara placerade och konstruerade så att de inte är allt för vindskyddade och har en takbeläggning som ger svalka, eftersom en allt för vindskyddad miljö kan göra att miljön blir för varm sommartid.

I södra Europa finns sprinklersystem för att kyla ner skugghusen sommartid, liknande åtgärder kan vara aktuella vid händelse av extrem värmebölja i Sverige. Saknas sprinklersystem kan taken spolas med kallvatten.

På den planerade avlivningen sker av ungminkar i november-december och av avelshanar i mars bör minkar normalt inte utsättas för hög värme runt avlivningen. Minkens möjlighet till termisk komfort finns reglerat i djurskyddsföreskrifterna. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:16) om uppfödning och hållande av pälsdjur, senast omtryckt genom 2020:23, saknr L103:

1 kap. 35 § L103
Djuren ska hållas i ett klimat som är anpassat till djurslaget och djurhållningsformen och medger termisk komfort.

Minkar som vilar i lyan. Bilden är tagen sommartid, på vintern isoleras lyan med ytterligare strömaterial. Fotograf: SLU.