Luktsinnet anses inte lika väl utvecklat som hos hov- och klövdjur. Fjäderfä använder lukten bl.a. när de söker efter föda och för att känna igen artfränder. Forskning pekar mot att fåglar kan signalera stress och rädsla via luktämnen. Fotograf: Anne Larsen, SLU.

Forskning tyder på att fjäderfä, bl.a. på grund av retning av slemhinnan i luktorganet (inte lukten i sig), känner en motvilja mot att andas in luft med förhöjd halt koldioxid.

Det påverkar fåglarnas välbefinnande negativt vid bedövning med koldioxid gas. Obehaget kan minskas genom att djuren gradvis introduceras vid ganska låga CO2-koncentrationer.

Fotograf: Lotta Berg, SLU.

Strutsfåglar

Strutsfåglar anses ha ett outvecklat luktsinne.

Alla hov- och klövdjur har ett väl utvecklat luktsinne. Förutom sinnesceller inne i näshålan så finns även ett speciellt organ beläget mellan näs- och munhålan, det vomeronasala organet.

Det kan registrera olika luktämnen, feromoner, d.v.s. ämnen som fungerar som signaler mellan djurindivider av samma djurslag.

Det rör sig bl.a. om lukter i urinen som skvallrar om var ett djur är sin brunstcykel, men man har även observerat att nötkreatur och grisar som är mycket rädda och stressade kan utsöndra lukter som får andra djur att reagera med försiktighet eller rädsla.

Lukten är grisens viktigaste sinne och är i klass med hundens luktsinne. Forskning tyder på att grisar, bl.a. på grund av retning av slemhinnan i nosen (inte lukten i sig), känner en stark motvilja mot att andas in luft med förhöjd halt koldioxid. Det påverkar djurens välbefinnande negativt vid bedövning med koldioxid.
Fotograf: Lotta Berg, SLU.

Får anses ha ett mycket bra luktminne och undviker foder och områden som innebär en hälsorisk eller fara. Fotograf: Annika Arnesson, SLU.

Dov- och kronhjort Dovhjorten kan med hjälp av luktsinnet upptäcka en människa som är 200 meter bort och luktsinnet används till viss del i brunsttider. Dovhjorten använder synen och hörseln mer än luktsinnet för att lokalisera exempelvis predatorer. Kronhjorten har ett mer utvecklat luktsinne än dovhjorten och kan med hjälp av lukten upptäcka en människa på 1200 meters avstånd. Hos kronhjorten spelar luktsinnet en viktig roll vid brunsten. Hjorten doftmarkerar både med urin och med doftkörtlar och hinden avger en karaktäristisk doft från vulvaområdet.

Dovhjorten kan med hjälp av luktsinnet upptäcka en människa på 200 meters avstånd. Fotograf: Anders Jarnemo.

Vildsvin Vildsvinets och tamgrisens luktsinne är väldigt väl utvecklat och kan jämföras med hundens. De använder luktsinnet till att undersöka föda och till att känna igen flockmedlemmar. De kan tack vare luktsinnet hitta föda långt under markytan. Med hjälp av luktsinnet upptäcks också faror och de kan känna lukten av en människa på över 100 meters avstånd.

Vildsvinet kan tack vare sitt luktsinne hitta föda långt under markytan. Fotograf: Anders Jarnemo.

Mink

Minken har ett välutvecklat luktsinne som den använder vid kommunikation och födosök. Kemiska signaler används för kommunikation och utsöndras via urin, träck och körtlar i huden. De kemiska signalerna kan delas in i två grupper, lättflyktiga och mer bestående ämnen.

De lättflyktiga ämnena används som varningssignal när minken utsätts för stress eller hot. För revirmarkering och igenkänning av individer används de mer bestående ämnena. Detta innebär att lukt från andra individer kan skrämma en mink.

Till exempel kan hanteringshandsken vara kontaminerad med lukt från en mink som varit rädd eller stressad. En revirmarkering i buren kan göra en mink stressad om den flyttas till en annan individs bur.

Kom ihåg! Minkar har ett väl utvecklat luktsinne. Kvarvarande lukter från andra minkar på föremål och inredning kan stressa och skrämma andra individer.

Minken använder ofta luktsinnet för att undersöka föremål, i detta fall uppfödarens hand. Fotograf: SLU.

Chinchilla

Chinchillan har ett väl utvecklat luktsinne likt andra gnagare. Luktsinnet används för att känna igen artfränder, hålla reda på revirgränser, vid födosök och för att undvika predatorer (rovdjur eller rovfåglar).

Chinchillor lär sig känna igen lukter men kan också reagera på lukter instinktivt. Detta betyder att chinchillan kan bli skrämd av lukter som den förknippar med tidigare obehagliga upplevelser men kan också bli skrämd av nya lukter.

Kom ihåg! Chinchillor har ett väl utvecklat luktsinne. Tänk på att chinchillan kan bli skrämd av lukter.

Chinchillan använder luktsinnet för att undersöka föremål. Fotograf: SLU.

Kanin

Kaninen har ett väl utvecklat luktsinne vilket den använder vid födosök och i dess sociala liv. Kaninens luktsinne anses viktigare för att identifiera medlemmar i den egna gruppen än synen.

Kaninen markerar revir med hjälp av sekret från doftkörtlar under hakan och vid ändtarmsöppningen. Framförallt hanarna kan även doftmarkera genom att skvätta urin. Dominanta kaniner har större doftkörtlar och utsöndrar starkare dofter än mer undergivna individer.

Kom ihåg! Kaninen har ett känsligt luktsinne varvid skarpa lukter från till exempel rengöringsmedel och parfym bör undvikas i lokaler där kaniner vistas.

Kaniner markerar revir med hjälp av sekret från doftkörtlar under hakan. Fotograf: Helena Forslund.