Hantering - Slakteriets påverkan på djuren
Faktorer som påverkar hur djur beter sig på slakteri
Figur nr 1 till höger illustrerar de steg och faktorer som har påverkan på djuren genom livet och fram till slakten.
Ruta 5-9 sker på slakteriet och är påverkbara genom hur miljön är utformad och hur djuren hanteras.
Det är viktigt att ha djurens bakgrund i åtanke när man hanterar dem vid slakt, eftersom det kan leda till en ökad förståelse som är positiv för djurvälfärden.
Figur 1: Illustration av övergripande faktorer som
påverkar djur från födsel till slakt.
En slaktkyckling har som exempel under sina ca fem levnadsveckor vuxit från runt 40 g till nästan 2 kilo, vilket innebär stor belastning på till exempel ben och hjärta. En värphöna blir ca 75 veckor gammal och lägger i det närmaste ett ägg om dagen och hon är, vid tiden för utslaktning, fysiskt påverkad av den intensiva produktionen.
Djur från frigående system har ofta starkare skelett vilket skyddar mot benbrott vid hantering. Gäss vistas ofta ute och blir då mer vana vid intryck från både människor och miljö. Fåglar som haft mer kontakt med djurskötaren under uppfödningen är vanligtvis lugnare och lättare att hantera. Beroende på djurart, uppfödningsform, ålder och erfarenheter har djuren alltså vitt skilda förutsättningar för att kunna hantera händelserna under slaktdagen.
Olika uppfödningssystem ger olika förutsättningar att hantera slaktdagen. Fotograf: Anne Larsen, SLU (vänster), Lotta Berg, SLU (höger).
Vid insamling, under transport och på slakteriet utsätts fåglarna för nya miljöer med allt vad det innebär av temperaturväxlingar, lukter, ljud och synintryck, förflyttningar och möten. De flesta fjäderfän hanteras hela vägen i transportlådor, till dess att de tippas på rullband eller hängs upp och bedövas.
Kyla, vind, långvarig frånvaro av foder, starkt ljus och manuell hantering är exempel på sådant som fåglar i intensiv uppfödning kanske aldrig har upplevt. Gäss och kalkoner drivs ofta in gruppvis på golv, vilket kan innebära en utmaning för djur som kanske vistats i samma stall ett helt liv eller som aldrig mött främmande människor.
Det är rimligt att anta att äldre djur och de som har haft ett händelserikt liv (jämför till exempel slaktkyckling med gäss på bete) har större möjlighet att klara av nya situationer. Med erfarenhet kommer dock även vishet, vilket kan innebära tvekan inför obekanta situationer.
Trots många aktörers ansträngningar att göra slaktdagen så skonsam som möjligt, genom t.ex. automatiserad insamling, klimatreglering under transport och uppstallning, personalutbildning och förbättringar av slakteriinredningen, kan miljön på slakteriet och transporten dit ändå vara mycket påfrestande för djuren.
Vilka övergripande faktorer ligger till grund för hur djuren beter sig och upplever situationen fram till slakt?