Uppstallning fortsättning…

De flesta djur slaktas utan att de enligt lagstiftningen måste utfodras på slakteriet, men självklart ska alla djur som övernattar få foder. Hungern varierar bland djuren, men många är utan foder under avsevärd tid innan slakten, både under transporten och kanske även en tid före lastning. Efter många timmars transport och ett par timmar på stall är de flesta djur hungriga. Dessutom har de gjort av med mycket energi, genom fysisk och psykisk ansträngning. Hungern orsakar stress och risk för både utmattning och slagsmål.

Utfodring innebär även en viktig form av sysselsättning för djuren, som kan minska stress och aggressioner. Grisar är kanske särskilt beroende av sysselsättning och foder (eller strömedel som t.ex. halm/spån) som kan utnyttjas för att distrahera djuren och minska risken för slagsmål.

För att utfodringen ska tillgodose djurens behov och inte vara orsak till konkurrens måste fodret naturligtvis vara lämpligt för djurslaget och ges i tillräcklig mängd. Alla individer måste också kunna komma åt fodret, oavsett om de till exempel är lågrankade. Foder till djur i gruppbox bör fördelas på flera ställen, för att alla ska få tillgång till det.

Lämplig fodermängd styrs av faktorer som t.ex. ålder, tid sedan senaste utfodring, temperatur och fysisk aktivitet. Utfodring på slakteri syftar naturligtvis till att dämpa hunger, men också till att ge sysselsättning och därmed minska stress och aggressioner. Av slakthygieniska skäl finns anledning att begränsa mängden foder som ges på slakteri och generellt sett är det därför bra att ge mindre energirika fodermedel som sysselsätter under längre tid (grovfoder). Det är viktigt att ha i åtanke att konkurrens om foder lätt leder till aggressioner vid grupphållning. Mängden behöver alltså anpassas efter gruppens behov, för att inte orsaka konkurrens och bråk.

6. Utrymme

Vid uppstallning av djur på slakteri ska måttbestämmelser i statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2010:15) om djurhållning inom lantbruket m.m., senast ändrad genom SJVFS 2012:13, saknr L 100. Måttbestämmelserna i lagstiftningen grundar sig på djurs ålder och vikt, som alltså måste bedömas av personalen inför uppstallningen.

För uppstallning i gruppbox (nötkreatur, får, get och gris) samt endjursbox (nötkreatur) på slakteri gäller särskilda måttbestämmelser, som återfinns i de Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:8) om slakt och annan avlivning, senast omtryckt genom SJVFS 2020:22, saknr L 22. Där framgår även att djur som övernattar i gruppbox ska erbjudas mer utrymme. Eftersom samma boxar används dag- och nattetid kan boxarna t.ex. märkas med en skylt som visar maximalt antal djur som kan hållas dag- respektive nattetid. På det sättet kan man enkelt se hur många djur av en viss kategori som kan stallas upp. I endjursbox är tanken att djur inte ska kunna vända sig och riskera att fastna. Måtten för övernattning i sådan box skiljer sig därför inte från uppstallning under dagtid.

Fotograf: Lotta Berg, SLU.

Bilderna ovan visar otillräckligt utrymme för grisar. Det kan ledan till slagsmål, svårighet att komma åt vatten och foder samt att värmeutvecklingen bland djuren blir hög.
Fotograf: Anne Algers, SLU (vänster), Lotta Berg, SLU (höger).

I Djurskyddsförordningen 2019:66 står dessutom att:

Det är generellt mycket viktigt för djur att ha tillgång till strö på slakteri. Behovet av tillgång till strö bygger på att det har flera funktioner, som sysselsättning och underlag som ger komfort och bidrar till god hygien.

Under dagtid ska alltså grisar erbjudas strö. Likaså gäller för kalvar upp till en månads ålder. Som nämnts tidigare anses grisar ha särskilt stort behov av sysselsättning. Unga djur har sämre förmåga att reglera kroppstemperaturen och är känsligare för väta. En ströbädd är därför särskilt värdefull för unga djur.

Vid övernattning ska alla djur erbjudas en ströad liggyta. Många djur är vana vid detta och undviker att lägga sig om sådan inte finns. Många nötkreatur (framför allt mjölkkor) är dock vana vid gummimatta, vilket kan ge god komfort och accepteras som alternativ till strö vid uppstallning i endjursbox.

Till vänster: Grisar ska erbjudas strö som sysselsättning, även under uppstallning dagtid. Höger: Uppströdd box för nötkreatur. Fotograf: Lotta Berg, SLU.

Uppströdd box för får. Fotograf: Sofia Wiberg, SLU.

Renhållning av stallutrymmen är naturligtvis viktigt för djurens hälsa och komfort samt för livsmedelssäkerheten, men det påverkar också djurvälfärden indirekt genom att god hygien minskar förekomsten av rost, frätskador och annat slitage i stallet som i sin tur medför skaderisker. Strö behöver erbjudas i stor mängd för att ge god liggkomfort och är därför mer arbetskrävande än de gummimattor som kan användas till nötkreatur i endjursbox.

Bra dränering är viktigt för att kunna spola och rengöra ordentligt. Gummitäckt spaltgolv måste nödvändigtvis hållas rent för att den dränerande funktionen ska bibehållas. God dränering minskar också risken för vattenansamlingar, som kan hindra och skrämma djuren samt utgöra grogrund för bakterier. Blöta underlag innebär stor risk för halka.

9. Ljud

Bilden till vänster visar god renhållning, medan man i bilden till höger ser exempel på otillräcklig renhållning som lett till gödselpålagringar på och mellan spalten. Fotograf: Lotta Berg, SLU.

Fotograf: Anne Larsen, SLU.

Slaktdjuren har generellt bättre hörsel än människor och gris och nötkreatur hör exempelvis också vid högre frekvenser (se Biologiska principer). Det innebär att djuren kan antas störas betydligt av buller och ljud med hög frekvens.

Det är svårt att kontrollera ljud som uppstår från djuren själva, men vokaliseringar kan minimeras genom t.ex. lugn hantering, korrekt användning av drivhjälpmedel, samt att man inte blandar främmande djur och ger tillräckligt med vatten, foder och utrymme. Det är även viktigt att man som personal undviker att kommunicera högljutt, vid drivning eller med kollegor.

Andra ljud som ofta stör djuren är buller från ventilation, slammer från grindar och pysande från trycklyftsdrivna anordningar. Grindar kan förses med ljuddämpande material och tryckluftskompressorer/ventiler samt ventilationstrummor kan isoleras för att dämpa bullernivån. Pysande ljud som uppstår vid användning av tryckluft och som lätt skrämmer djuren, kan ledas bort genom enkla slangar.

Enkel lösning för att ljuddämpa vid grindsträngning. Fotograf:  Lotta Berg, SLU.

Liksom vid drivning och annan hantering kan djur störas av bländande lysrör eller annan felaktigt riktad belysning. Sådan störning kan orsaka generell stress och svårighet att vila.

Djur som övernattar ska erbjudas dämpad belysning; det ska alltså inte släckas ner helt när personalen går för dagen. Kravet syftar till att ge djuren möjlighet att vila, samtidigt som det inte får vara beckmörkt eftersom djuren befinner sig i obekant miljö och kan ha svårt att orientera sig. Dämpad belysning underlättar också eventuell tillsyn som görs under denna tid.

Tillsynen är viktig, kanske framför allt för att tidigt kunna upptäcka djur som råkar ut för olyckor, värmeslag etc. Att kontinuerligt se över djuren när man ändå passerar är en bra rutin, men det ska som minst göras morgon och kväll.

Veterinär och personal ska kunna komma åt att se djuren ordentligt, för att tillsyn ska vara möjlig. Det kräver ett bra gångsystem bredvid rader/boxar samt tillräcklig och välriktad belysning.

12. Prioritering av djur

Fotografier: Jan Svedberg, SLU (vänster), Birgitta Staaf Larsson, SLU (höger).

Enligt lagstiftningen ska alltså vissa djur ges förtur till slakt, förutsatt att de inte avlivas direkt vid ankomst. Sådana djur kan, efter veterinär bedömning, uppstallas i maximalt två timmar, vilket innebär att de ibland behöver prioriteras för att inte överskrida tidsgränsen. Även högmjölkande kor ska slaktas före slaktdagens slut eller, om de inkommer därefter, omgående nästa dag.

Generellt kan man säga att alla mjölkande kor bör prioriteras, eftersom det kan vara svårt att bedöma spändheten i juvret och risken för obehag som det kan medföra. Kor som är mjölkande (vilket bör framgå av medföljande dokumentation) ska mjölkas med högst 12 timmars mellanrum, föutsatt att de inte slaktas innan dess.

De djur som övernattar ska prioriteras nästföljande morgon. Det är även brukligt att man prioriterar hästar (för att undvika hantering och uppstallning), ohanterade djur av typen Highland Cattle, unga djur (t.ex. kalvar under 6 månader och nyligen avvanda lamm/kultingar) samt de som är ekologiskt uppfödda (om det behövs för att slakta inom uppsatta tidsgränser för certifieringen), trots att det inte är lagstadgade krav. Om det skulle komma in högmjölkare av andra arter än kor, vore det även rimligt att ge dem förtur, av samma skäl som för kor.

God kommunikation mellan personal och veterinär samt god planering är viktig för att kunna stalla upp djur som ska prioriteras på lämpligt sätt.

Viktigt att tänka på vid uppstallning. Pdf-fil

Av vilka anledningar stallas djur upp innan slakt på svenska slakterier och varför övernattar de där?

Är uppstallning på slakteri positivt för djuren?

Är övernattning på slakteri positivt för djuren?

Your content goes here. Edit or remove this text inline or in the module Content settings. You can also style every aspect of this content in the module Design settings and even apply custom CSS to this text in the module Advanced settings.