Avlivning
Introduktion
Lärandemål och uppskattad tidsåtgång för modulen
Efter genomgången modul ska kursdeltagarna kunna:
- Redogöra för vikten av effektiv avlivning ur djurskyddssynpunkt.
- Beskriva hur avblodning utförs mot bakgrund av olika djurslags anatomi.
- Redogöra för fysiologisk kontroll av avlivning- tecken på att djuret avlidit.
- De tider som gäller mellan bedövning och stick och varför de tiderna gäller, samt vilken stickmetod de gäller.
Tidsåtgång: Uppskattningsvis tar det ca 15 minuter att studera innehållet i modulen.
Fotograf: Kalle Hammarberg.
Fotograf: Jan Svedberg, SLU.
Fotograf: Kalle Hammarberg.
Efter bedövningen sker avlivning genom avblodning.
Djurskydd och avblodning
När djuret är fullständigt bedövat (vilket ska kontrolleras, se Bedövning), ska det avlivas. Det sker på slakteri genom avblodning. Mycket viktigt att komma ihåg är att bedövning med bultpistol, el eller gas bara är en bedövning.
Det får aldrig bedömas som en avlivande åtgärd. Ett bedövat djur kan vakna upp med mer eller mindre allvarliga hjärnskador. Vid snabb elbedövning kan djuret till och med vakna upp utan bestående skador.
Ur slakterisynpunkt är den väsentligaste skillnaden mellan ett djupt bedövat djur och ett dött djur att på det bedövade djuret slår hjärtat. Det är grunden för avblodningen.
Genom att öppna större artärer (blodkärl som går från hjärtat) rinner blodet snabbt ur kroppen och djuret blir medvetslöst på grund av blodförlusten för att därefter dö.
Tiden mellan stick och blodförlust som gör att medvetslösheten räcker ända till döden utan att djuret vaknar upp varierar beroende på hur man avblodar.
Bröststick ger den snabbaste blodförlusten. Tiden mellan stick och den irreversibla medvetslöshet som uppstår genom blodförlusten är vid korrekt genomfört bröststick ungefär:
| Nötkreatur: | 8-30 sekunder | |
| Får: | 5-10 sekunder | |
| Gris: | 14-23 sekunder | |
| Häst: | 19-30 sekunder |
Avblodning genom att skära av halsartärer (halspulsådror) och
halsvener kräver längre tids avblodning innan oåterkallelig
medvetslöshet inträder.
För halssnitt där både 2 halsartärer och 2 halsvener skärs av
helt gäller följande ungefärlig tider mellan stick och den
irreversibla medvetslösheten.
| Nötkreatur: | 19-113 sekunder |
| Får: | 15 sekunder |
| Gris: | 25-105 sekunder |
| Häst: | 60 sekunder |
Det tar flera minuter, för nötkreatur 5-6 minuter,
efter det att djuret stuckits för avblodning innan
hjärtat stannar helt och djuret dör.
När hjärtat står still är djuret per definition dött.
Avblodning genom öppnande av nämnda blodkärl fungerar även när hjärtat har stannat på nyligen dödade, hängande djur genom att djurets tyngd komprimerar blodkärlen så att blodet ”kramas” ur djurkroppen.
Bedövningen ska av djurskyddsskäl alltså vara så djup att djuret bibehålls medvetslöst över hela avblodningsperioden intill det djuret dör. Det är bakgrunden till de maximala tider mellan bedövning och avblodning som företag, omfattade av det kravet enlig 1099/2009, ska uppge i sina standardrutiner. (För all annan verksamhet gäller de sticktider som anges i L22). Och kom ihåg att olika bedövningsmetoder bedövar djuret djupt olika lång tid. Detta beskrivs också i avsnittet om vapen.
Den kortaste tiden mellan bedövning med bultpistol och avblodning gäller när behornade får eller getter bedövas genom skott i nacken. Här får tiden mellan bedövning och avblodning vara högst 15 sekunder därför att bultpistolen i detta fall säkert åstadkommer en kraftig hjärnskakning, men inte ger lika kraftig hjärnblödning som vid skott genom pannbenet. För elektrisk bedövning av gris och får/get gäller 17-20 sekunder vid bröststick och 10 sekunder vid avblodning genom öppnande av halsens alla blodkärl.
Se även modul 5. För övriga bedövningsformer och djurarter gäller 60 sekunder som längsta tid mellan bedövning och stick.
Vid dålig eller misslyckad avblodning får köttet en kortare hållbarhet och sämre köttkvalitet.
Bestämmelser om sticktider finns dock kvar i lagstiftningen när det gäller slakt för privat konsumtion i hemmet:
|
8 kap. 2 § L22 Vid mekanisk bedövning med bultpistol eller skjutvapen i samband med slakt för privat konsumtion i hemmet och vid slakt av fjäderfä, kaniner och harar för direkta leveranser av små kvantiteter kött från producenten till slutkonsument och annan avlivning ska avblodning påbörjas inom 60 sekunder efter bedövning. Får och getter som bedövats genom skjutning bakifrån i enlighet med bestämmelserna i 7 kap. 11 § andra stycket ska avblodas senast 15 sekunder efter det att skottet avlossats. Grisar, får och getter som bedövas med elektricitet bör avblodas ännu snabbare, inom 10 sekunder, om avblodning görs via halssnitt. |
Som det kan läsas ovan är det alltså andra regler som gäller för får och getter om de bedövats genom skjutning bakifrån, eftersom sådan bedövning sitter i kortare tid.
Observera att det är lika viktigt med en snabb avblodning vid användande av andra skjutvapen som vid bedövning av bultpistol. Det innebär att vid slakt för produktion av livsmedel är det viktigt att snabbt avbloda även om man använder skjutvapen med fri kula eller hagel. Att bara skjuta ihjäl ett djur med kula eller hagel utan att avbloda det räknas inte som slakt, och det är inte heller en godkänd avlivningsmetod i normala fall.
Observera att Jordbruksverket i sina föreskrifter inte bara använder ordet ”bultpistol” utan även ”skjutvapen”. Det är alltså lika viktigt att snabbt avbloda djuret även om man använder skjutvapen med kula. Att bara skjuta ihjäl ett djur med kula eller hagel utan att avbloda det räknas inte som slakt.
Avblodning
Avblodning sker genom att man endera öppnar de båda halsartärerna eller de stora blodkärlen framför hjärtat, varifrån bland annat halsartärerna utgår. Som tecken på att hjärtat slår ser man att blodet i början av avblodningen pulserar ut genom sticksåret.
Avblodning sker genom kapning av blodkärl.
Illustration: Anne Larsen, SLU.
Tvärsnitt genom fårhals i jämnhöjd med 2:a halskotan. Snitt för avblodning ska läggas så att båda halsartärerna och båda halsvenerna skärs av. Även matstrupe och luftstrupe kommer då att kapas. Illustration: Anne Larsen, SLU.
Dubbeleggad stickkniv framgår av bilden men även om det är ett
sämre alternativ kan vanlig slaktkniv användas. Fotograf: Bo Algers.
Lämplig kniv för avblodning är en dubbeleggad stickkniv med minst 20 cm långt knivblad. Stickkniven ska efter stick rengöras och steriliseras inför bruk på nästa djur.
Om flera djur kommer för avblodning på kort tid är det lämpligt att ha 2 stickknivar till bruk. Den som inte används förvaras lämpligen snabbt åtkomlig i sterilen.
Avblodning av får och get sker genom att halsartärerna öppnas.
En kniv sticks rätt igenom halsen nära huvudet, och dras sedan fram mot halsens undersida så att hela halsen nedanför halskotpelaren öppnas.
Då kapas även matstrupe och luftstrupe.
Öppnande av de stora blodkärlen framför hjärtat på nötkreatur, gris, hjortdjur och hästdjur ska ske genom att en triangelformad flik av huden först öppnas med en vanlig slaktkniv över det område där sticket ska ske. Detta för att stickkniven inte ska förorenas med hudbakterier vid stick genom huden. Att vid stick fortsätta att använda den kniv som gått genom huden kan innebära att hudbakterier med kniven kan föras in i köttet.
Fixering av framben på nötkreatur.
Fotograf: Arne Mustonen.
Eftersom kraftiga, helt okontrollerade sparkreflexer förekommer även efter bedövning är det lämpligt att av arbetsskyddsskäl länka frambenen på större djur före stick. Utrustning för länkning ska finnas klar redan när djuret bedövas. Fotograf: Lotta Berg, SLU
Att bedöva och avbloda djur innebär också risker för den arbetande slaktpersonalen. Några djurarter, främst nötkreatur, får och gris, har okontrollerade reflexer i form av kraftiga sparkar, som kan kvarstå många minuter efter bedövning (till och med efter avlivning). För att avbloda nötkreatur är det därför vanligt att frambenen fixeras. Fixeringsutrustningen ska vara klar att ta i bruk redan när djuret bedövas.
Om blod ska tas tillvara för att användas som livsmedel ska det ske sterilt. Om inte blodflödet är rikligt efter stick kan det bero på att de blodkärl som ska skäras upp inte blivit helt uppskurna. Djuret ska då omedelbart stickas på nytt.
Om blodflödet ändå inte blir rikligt, vilket sällsynt kan uppstå på grund av kramper i blodkärlen, stick då även med annan metod, till exempel halsstick om ordinarie stick gjordes med bröststick.
Blodavtappning av nöt utan insamling av blod (till vänster) och blodavtappning av gris med insamling av blod (till höger).
Foto: Anne Algers, SLU.
Anitecsystemet är ett system med hålkniv för uppsamling av blod. Instruktionerna för användning av systemet inkluderar följande viktiga punkter:
- Stick direkt genom skinnet, ungefär mellan öron och framben (gris), respektive avlägsna en handflatsstor bit av huden vid stickstället (nötkreatur).
- Fatta djuret i vänster framben och för sedan hålkniven mot djuret och låt knivspetsen tränga in ca 1 centimeter och därefter för den uppåt/inåt.
- För hålkniven de sista 5-6 cm bestämt uppåt tills manschetten tar emot. Sticksåret ska göras så litet som möjligt så att manschetten tätar mot sticksåret och hindrar att blod rinner vid sidan om. Kniven ska inte föras in och ut i sticksåret.
- Ett skarpt knivblad och längsta möjliga avblödningstid ger största möjliga blodutbyte.
- Korrekt stickning ger inget eller mycket lite blod vid sidan om kniven. Blod från mun/näsa visar att luft- eller matstrupe skadats. Detta reducerar inte bara blodutbytet utan försämrar också blodets bakteriologiska kvalitet väsentligt.
Du kan läsa mer om Anitec systemet i detta informationsblad.
ANITEC-50883041-SV.pdf
Videospelare ej tillgänglig för närvarande
Ansamling av blod med hjälp av Anitec systemet. Foto: Anitec.