Välj en sida

Avlivning Ren

Introduktion

Alla djur som slaktas i Sverige ska enligt lag vara bedövade innan avlivning. Tidigare avsnitt har behandlat bedövning och vapenanvändning med bultpistol och andra typer av skjutvapen. Detta avsnitt ska göra kursdeltagarna bekanta med själva tekniken bakom avlivningen, vilket möjliggör korrekt, effektiv och säker avblodning. Avsnittet ska betona vikten av effektiv avblodning och kontroll ur djurskyddssynpunkt. Vidare ska avsnittet ge färdigheter i kontroll av avlivningen genom fysiologiska indikatorer.

Lärandemål och uppskattad tidsåtgång för modulen

Målet med detta avsnitt är att du som kursdeltagare efter genomgång ska kunna:

  • Redogöra för vikten av effektiv avlivning ur djurskyddssynpunkt
  • Beskriva hur avblodning utförs mot bakgrund av djurets anatomi
  • Redogöra för fysiologisk kontroll av avlivning – tecken på att djuret avlidit
  • Redogöra för avblodning vid distansavlivning


Tidsåtgång: Uppskattningsvis tar det ca 15 minuter att studera innehållet i modulen.


Bultning med bultpistol och användning av av kul- och hagelvapen är enbart metoder för bedövning av ren (distansavlivning undantaget). Renarna avlivas genom avblodning.

Sticktiden, alltså tiden från det att djuret har bedövats till dess att avblodningen påbörjats, ska alltid vara så kort som möjligt eftersom det minskar risken för att djuret ska återfå medvetandet och därmed utsätts för onödigt lidande.

Avblodningen ska utföras på ett sätt som åstadkommer snabb, ymnig och fullständig avblödning. Under alla omständigheter skall avblodningen utföras innan djuret återfår medvetandet.

Ett stick med en lång kniv in i främre bröstöppningen gör att större artärer från hjärtat skärs av och ett snabbt blodtrycksfall och förblödning inträffar.

Avblodning sker genom kapning av blodkärl.
Illustration: Anne Larsen, SLU.

Avblodning ska påbörjas inom 60 sekunder efter bedövning med skjutvapen.

Ur slakterisynpunkt är den väsentligaste skillnaden mellan ett djupt bedövat djur och ett dött djur att på det bedövade djuret slår hjärtat.
Det är grunden för avblodningen. Genom att öppna större artärer (blodkärl som går från hjärtat) rinner blodet snabbt ur kroppen och djuret blir medvetslöst på grund av blodförlusten för att därefter dö.

Det kan ta upp till ett par minuter efter det att djuret stuckits för avblodning innan hjärtat stannar och djuret dör. När hjärtat står still är djuret dött. Avblodning genom öppnande av nämnda blodkärl fungerar även när hjärtat har stannat på nyligen dödade, hängande djur genom tyngdkraften och att djurets tyngd komprimerar blodkärlen så att blodet ”kramas” ur djurkroppen.

Genom att öppna större artärer rinner blodet snabbt ur kroppen och djuret blir medvetslöst. Fotograf: Mattias Nilsson.

Kontroll av att djuret är dött

Döden har inträtt när:

  • Hjärtat har stannat och djuret inte har någon puls.
  • Djuret är totalt avslappat.
  • Andningen har upphört

Vid misstanke om att ett djur inte är dött ska förnyade avlivningsåtgärder omedelbart vidtas. Inga åtgärder får företas med djuret efter avblodning förrän djuret är kontrollerat dött. Därför ska varje djur kontrolleras.

Om samma person ansvarar för bedövning, fjättring, upphissning och avblodning av djuren ska denne person utföra dessa uppgifter i följd på ett och samma djur innan de utförs på ett annat djur.

Distansavlivning

Enstaka förvildade, förrymda eller skadade djur, som inte är möjliga att fånga in utan att djuren åsamkas ett större lidande, får avlivas med för jakt- eller avlivningsändamål avsedda kulgevär klass 1. Vidare gäller att man endast får använda expanderande kula och det maximala avståndet från avlossat skott till djur är 100 meter.

Vid avlivning med kulvapen trasar kulan sönder livsviktiga organ vilket leder till att djuret dör. Vid användandet av en expanderande kula blir sårkanalen grövre än själva kalibern. Den ideala träffen är ett rent sidoskott bakom bogen vilket ger minimal köttförstörning. Träffas hjärta, lungor, eller något större blodkärl blir djuret snabbt medvetslöst och dör inom kort av förblödning. Därför ska skottet placeras i det så kallade träffområdet där lungorna och hjärtat sitter. Om djuret skjuts när det är helt ostört, under så kallad vakjakt, kommer musklerna att innehålla mycket lite stresshormon och blodmängd. Därmed kan köttkvaliteten bli god. Sitter skotten i det rekommenderade träffområdet sker avblodningen i brösthålan och vid en eventuell stickning i halsgropen (främre bröstöppningen) kommer endast lite eller inget blod alls att rinna ut.

Strövrenslakt

Renar som befinner sig inom så kallat vinterbetesmarkområde under perioden 1 maj till 30 september, och som av praktiska skäl inte kan samlas ihop, får avlivas på platsen utan att dessförinnan ha besiktigats. Vid strövrenslakt får kulgevär användas med ett skjutavstånd på högst 50 meter.

Avslutning

Avlivning ska ske genom avblodning omedelbart efter kontrollerad bedövning. Utrustning för stick och annan avblodning ska vara steriliserad och finnas lätt tillgänglig. Svagt blodflöde ska omedelbart leda till nytt stick. Kontroll av att djuret är dött ska ske innan nästa steg i slaktprocessen tar vid. En ineffektiv eller felaktig avlivning kan innebära ett oerhört och onödigt lidande, och vidare hantering av slaktkroppen är fullständigt oacceptabel om inte djuret är dött.

Viktiga budskap

  • Den som ska bedöva och avliva djur ska vara väl förtrogen med den bedövningsmetod och avlivningsmetod som används. Kunskap om djurens anatomi och fysiologi under bedövning och avblodning ökar förutsättningarna för effektiv avlivning med god djurvälfärd.
  • Fysiologiska indikatorer kan användas vid kontroll, som påvisar om djuret är dött.
  • Ineffektiv avlivning kan innebära ett oerhört och onödigt lidande för djuret, och vidare hantering av slaktkroppen är fullständigt oacceptabelt så vida djuret inte är dött!

Litteratur

Rådets förordning (EG) nr 1099/2009 av den 24 september om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning.

https://pervenio.ucl.slu.se/disa/Palsdjur/EG_1099-2009_radets_forordning_om_skydd_vid_avlivning_LexUriServ.pdf

Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:8) om slakt och annan avlivning av djur, senast omtryckt genom SJVFS 2020:22, saknr L22.

Svenska jägareförbundet (2005). Nya jägarskolan; vapen och skytte. Jägareförlaget, Kristianstad.