Hantering av lösa fåglar
Avlastning av lösa fåglar
Det förekommer att gäss och kalkoner hanteras lösa och lastas av vid slakteriet genom framdrivning på golvet. Vid dockning av fordonet till slakteriets avlastningsplats är det viktigt att åstadkomma en tydlig väg ut ur transporten, som djuren motiveras att följa.
Nedan beskrivs viktiga förutsättningar som möjliggör en väl fungerande avlastning av lösa fåglar. I slutet av avsnittet finns en länk till en sammanfattande lista.
Avlastning av lösa fåglar. Fotograf: Viveca Sandström, SLU.
1. Avlastningsrampen (om sådan används) bör vara stabil och försedd med höga täta sidoväggar. En ramp bör ha så liten lutning som möjligt. Likaså gäller golvunderlag inne på slakteriet. Ramper och golvunderlag ska vara halkskyddade.
Sidoväggar bör vara täta eftersom det hindrar djur från att distraheras av föremål och människor. Djurflödet underlättas om avlastningsramper och underlag är plana och om djuren får bra fotfäste. Framför allt gäss löper större risk att halka på grund av simfötternas utformning. Strömaterial på golvet ger bra halkskyddseffekt.
2. Ramp och sidoväggar ska ansluta väl till avlastningsplatsen.
Springor mellan sidoväggar och slakteriets väggar/grindar kan distrahera fåglarna och innebär risk för rymning.
3. Nivåskillnader i underlaget bör undvikas, såsom trappsteg eller avsatser. Innan djur lastas av bör rampen, området kring denna samt golvet på slakteriet täckas med strömaterial.
Nivåskillnader kan orsaka att djur tvekar och skadar sig när de passerar. Underlag där djur ska gå bör därför vara så plant som möjligt, utan ”trappsteg”, trösklar eller avsatser.
Ramper/golv bör täckas med strö för att minska halkrisken och efterlikna underlaget i uppfödningsstallet samt för att täcka eventuella materialövergångar, skarvar etc. som kan störa djurflödet.
4. Genom att avlastning sker i lä och med lämpliga sidoskydd kan man minska risken att djuren störs av vinddrag.
Vinddrag kan orsaka obehag för fåglar som fötts upp inomhus. Genom en bra dockningsplats i lä och ordentliga sidoskydd kan vinddrag undvikas.
5. Fjäderfän bör insamlas, transporteras och avlastas under dygnets mörka timmar. Vid hantering av fjäderfän på slakteri bör belysningen vara dämpad.
Man har konstaterat att djur ofta drivs lättare från mörkare till ljusare områden och rekommenderar därför generellt att lysa upp djurens väg med framåtriktad belysning. Fjäderfän kan dock bli stressade av hög ljusintensitet och dämpad belysning innebär ofta lugnare, mer lätthanterliga djur. I möjligaste mån bör lastning och avlastning av fjäderfän ske under dygnets mörka timmar. Slussar som utestänger ljus kan användas vid avlastning i dagsljus. Det är även viktigt att den belysning som används på slakteriet är välplacerad så att den inte bländar eller orsakar störande reflektioner.
6. Vid avlastning bör personalen, så långt det är praktiskt möjligt, undvika att röra sig i djurens blickfång.
Fåglar är ofta ovana vid främmande människor och hantering. Det är viktigt att tänka på sin placering för att inte störa och dämpa fåglarnas motivation att gå ur transporten.
7. Ljudnivån ska hållas låg.
Forskning har visat att djur kan störas och stressas av höga ljud och det går oftast lättare att hantera djur om ljudnivån är låg. Det är både ljud från människor, till exempel visslingar, rop och skrik samt slammer/buller från inredning och maskiner som stör. Särskilt de fåglar som fötts upp inomhus är ovana vid sådana ljud som inte förekommer i uppfödningsmiljön. Ljudnivån bör alltså vara så låg som möjligt och man bör undvika att ropa och vissla högt när man hanterar fåglar. Låg ljudnivå innebär också bättre arbetsmiljö för personalen.
VIDEO
I filmen ser man hur fordonet backas in och öppnas, varefter djuren drivs ut med hjälp av drivskiva. När de kommit av fordonet delas de upp i två grupper. Avlastningen är lugn och djuren ges tid att röra sig framåt självmant. De som driver undviker snabba och stora rörelser och de håller låg ljudnivå. Fotograf: Viveca Sandström, SLU.
I filmen ser man hur fordonet backas in och öppnas,
varefter djuren drivs ut med hjälp av drivskiva.
När de kommit av fordonet delas de upp i två grupper. Avlastningen är lugn och djuren ges tid att röra sig framåt självmant.
De som driver undviker snabba och stora rörelser och de håller låg ljudnivå. Fotograf: Viveca Sandström, SLU.
Vilka positiva aspekter kan du se i bilden ovan? Ser du något som skulle kunna förbättras?
Drivning av lösa fåglar
I Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:8) om slakt och annan avlivning av djur, senast omtryckt genom SJVFS 2020:22, saknr L22 regleras drivning av djur genom bland annat följande paragrafer:
”Vid drivning ska djuren hanteras lugnt. Djuren ska tydligt kunna uppfatta drivvägen och får inte utsättas för vägval.
Om hjälpmedel måste användas vid drivning får dessa endast användas för att styra djuren. …”
4 kap. 7 § L22
Drivgångar ska vara horisontella eller luta svagt uppåt.
Allmänna råd till 4 kap. 7 §
”… Drivgångar bör vara utformade på ett sådant sätt att man undviker uppenbara blindgångar, d.v.s. gångar där slutet syns tydligt, och skarpa krökar.”
Användning av drivskiva vid förflyttning av kalkoner. Fotograf: Viveca Sandström, SLU.
”… Golven ska vara halkfria och väl dränerade.
Vid drivning och infångning är det viktigt att hantera fåglar på ett lugnt sätt. De kan bli mycket stressande av plötsliga, ryckiga rörelser och stora gester. Fåglar som flaxar med vingarna i försök att komma undan riskerar att skada sig allvarligt.
Som nämnts i tidigare avsnitt finns risk för att fåglar ”går i bunke” om de stressas till flykt på begränsat utrymme. Denna risk föreligger även när man hanterar lösa fåglar på slakteri, vilket är en viktig anledning till att driva djuren lugnt och inte utsätta dem för stress under uppstallningen. Om djuren hanteras i mindre grupper finns möjlighet att gå in och lyfta bort fåglar om allvarlig hopträngning skulle inträffa.
Man bör driva fåglar försiktigt och utnyttja flockinstinkten genom att förflytta dem i samlade grupper. Det går betydligt smidigare att driva djur som tydligt uppfattar vilken väg de ska följa. Vägen bör alltså vara väl utmärkt (genom exempelvis sidoväggar) och fri från störande föremål, skarpa utstickande delar och tvära svängar. Blindgångar, d.v.s. gångar där djuren kan uppfatta att vägen slutar, ska undvikas eftersom det gör djuren omotiverade att fortsätta.
Hjälpmedel/redskap, vanligen en drivskiva, kan användas för att tydliggöra färdriktningen för djuren. Redskap ska inte användas för att driva på fysiskt, d.v.s. genom att röra vid fåglarna.
Drivning av djurgrupper genom trånga passager (såsom dörr- eller grindöppningar) bör undvikas eftersom det innebär risk för trängsel och skador. Ett säkert underlag är också viktigt vid drivning – om golvet är halt eller instabilt riskerar djuren att skada sig genom halkning eller när de flaxar för att hålla balansen.
Om flocken bryts upp vid drivning kan ensamma individer som hamnar på efterkälken bli mycket stressade. Hela eller delar av den övriga flocken bör då drivas tillbaka för att låta den ensamma inrätta sig i gruppen igen innan drivningen återupptas.
VIDEO
Drivaren visslar lite i början av filmen men är i övrigt tyst och går lugnt efter gässen. Av tekniska skäl är filmen inspelad i dagsljus, med full inomhusbelysning. Dämpat ljus är att föredra vid hantering av fåglar. Fåglarna i filmen har vistats utomhus under uppfödningen och är därmed vana vid hög ljusintensitet. Fotograf: Viveca Sandström, SLU.
- Gör vägen tydlig för fåglarna genom att undvika sådant som vägval, blindgångar och störande föremål.
- Utnyttja flockinstinkten – driv alltid fåglar i grupp.
- Var lugn och undvika stora, häftiga och snabba rörelser.
- Om du använder drivredskap – tydliggör färdriktningen, men driv inte på djuren fysiskt.
- Dämpad belysning underlättar hanteringen av fåglar.
- Håll låg ljudnivå.
Uppstallning av lösa fåglar
I bilderna ser man en enkel lösning där man driver in fåglarna bakom tomma lådor, som utnyttjas som avskärmning. Lådornas placering kan anpassas efter djurgruppens storlek och minskas i takt med att djuren fångas. Det möjliggör smidig infångning där man inte behöver jaga djuren. Fåglarna fångas in en och en och hängs upp på linjen som är placerad precis intill. Fotograf: Viveca Sandström, SLU.
Längre tids uppstallning kan bli aktuell vid oförutsedda händelser som påverkar intransporter eller slakthastigheten. Vid sådan uppstallning är det viktigt att erbjuda djuren en god miljö som möjliggör återhämtning.
Uppstallning av lösa fåglar kan, under optimala förhållanden, erbjuda djuren återhämtning. Den innebär dock en helt ny miljö, med störningar som kan orsaka rädsla och stress samt innebär risk för skador. Blandning av främmande djur kan medföra slagsmål och faktorer som underlag, strö, utrymme, belysning och tillgång till vatten och foder har stor betydelse för djurens välfärd. Av köttkvalitetsskäl kan kortare uppstallning vara positivt, exempelvis om transporten varit lång och påfrestande – möjlighet för fåglarna att dricka och återfå normal kroppstemperatur är positivt för köttkvaliteten.
Som beskrivits i tidigare avsnitt är det mycket viktigt att djuren har ett bra klimat vid uppstallning och att belysningen är anpassad för fjäderfän. Nedan tas en rad andra faktorer upp (numrerade 1-10) som har betydelse när lösa fåglar stallas upp. Varje numrerad rubrik inleds med utdrag ur Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:8) om slakt och annan avlivning av djur, senast omtryckt genom SJVFS 2020:22,saknr L22.
1. Hantering
Vid uppstallning ska djuren hanteras lugnt.
2. Skaderisker (relaterade till stallets konstruktion)
”…Stallutrymmen, fållor och hägn ska vara utformade på ett sådant sätt att djuren inte riskerar att skadas och att djurens hälsotillstånd lätt kan kontrolleras.
De utrymmen där djuren hålls ska vara fria från föremål som kan skada dem och de ska också vara utformade på ett sätt som inte medför risk för skador, som till exempel att djur fastnar i springor eller galler. Boxväggar/grindar ska vara höga nog att hindra rymningsförsök. Personalen ska kunna se djuren väl under uppstallningen, för att utöva tillsyn och upptäcka djur som slåss, skadas eller på annat sätt inte mår bra.
3. Hygien
Utrymmen och utrustning på slakterier ska vara lätta att rengöra och desinficera. Golven ska vara halkfria och väl dränerade.
Renhållning av stallutrymmen är naturligtvis viktigt för djurens hälsa och komfort samt för livsmedelssäkerheten, men det påverkar också djurvälfärden indirekt genom att god hygien minskar förekomsten av rost, frätskador och annat slitage i stallet som i sin tur medför skaderisker.
Bra dränering är viktigt för att kunna spola och rengöra ordentligt. Det minskar också risken för pölar med vattenansamlingar, som kan distrahera djur vid drivning samt utgöra grogrund för bakterier. Blöta underlag innebär dessutom stor risk för halka.
4. Utrymme
När…”…fjäderfän stallas upp på slakterier gäller måttbestämmelserna
i…”…Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:23) om fjäderfähållning inom lantbruket m.m.
Måttbestämmelserna i lagstiftningen grundar sig på fågelart och maximalt antal kg som får hållas per m² golvyta.
5. Grupphållning
Djur som kan förväntas vara aggressiva mot varandra ska hållas åtskilda…”
Allmänna råd till 6 kap. 1 §
Djur av olika art, kön och ålderskategori samt djur som kommer från olika besättningar bör hållas åtskilda… “…fjäderfän respektive unga strutsar av olika kön i etablerade grupper kan dock hållas tillsammans.
Allmänna råd till 3 kap. 3 §
Etablerade djurgrupper bör hållas samman och inte blandas under uppstallning. …”.
Konfrontationer uppstår ofta mellan obekanta fåglar. Därför ska djur från olika besättningar inte blandas samman. Likaså gäller för fåglar av olika art, kön och ålder, såvida dessa inte ha hållits tillsammans under uppfödningen, d.v.s. att gruppen är etablerad. Även djur som kommer från samma uppfödningsgrupp kan bråka vid uppstallning. Den inbördes ordningen i gruppen störs och nya förutsättningar kan komma att råda när djuren hålls med begränsat utrymme och resurser.
Djuren ska alltså stallas upp på ett sätt som minimerar risken för skador genom aggression. I praktiken innebär det att man bör vara särskilt uppmärksam på djurens beteende vid uppstallning i grupp, speciellt om djur som inte är välbekanta blandas.
6. Vatten
Djur ska ha fri tillgång till dricksvatten under uppstallning, vilket dock inte gäller de djur som hålls i lådor och som slaktas så snart som möjligt efter ankomst. Djur som uppstallas lösa ska dock ha fri vattentillgång, vilket är mycket viktigt för välfärden, speciellt vid varm väderlek och om de varit utan vatten under en längre tid (t.ex. lång transport). Djur behöver dricka för att få återhämtning och för att reglera kroppstemperaturen. Det är viktigt att se till att alla djur faktiskt kommer åt vatten och inte motas bort av mer dominanta individer eller hindras av trängsel. Fler vattenbehållare på ett par olika ställen bör erbjudas större djurgrupper, särskilt vid varmt väder.
Det är också viktigt att erbjuda vatten på ett sätt som djuren är vana vid – vissa har t.ex. aldrig druckit ur nippel och skulle ha svårt att använda en sådan anordning. Vid osäkerhet är det säkrast att erbjuda vatten i tråg, eftersom de flesta fåglar instinktivt kan dricka ur en källa med vattenspegel. Uttorkning på grund av brist på vatten kan också inverka negativt på köttkvaliteten. Hos gäss är det exempelvis särskild svårt att avlägsna fjädrarna efter slakt om djuren inte har kunnat dricka på länge.
- Alla djur ska komma åt vatten. För få vattenkällor och hög beläggning kan orsaka att vissa djur blir utan vatten.
Det är viktigt att säkerställa att djuren kan använda de vattenanordningar som erbjuds.
7. Klimat
Vid uppstallning ska djuren ha ett klimat, som är anpassat till deras behov av termisk komfort. Om djuren har varit utsatta för höga temperaturer i fuktigt väder ska de avkylas på lämpligt sätt.
Om djuret upplever att det är för varmt eller för kallt innebär det såväl fysisk som psykisk stress, som gör det svårt eller omöjligt att komma till ro.
För att sänka temperaturen skulle fåglarna behöva mer utrymme, högre luftväxling, svalkande underlag och avkylning av huden. För att höja kroppstemperaturen skulle de behöva röra sig och äta mer samt skydda sig mot vind och kallt underlag. Denna reglering av kroppstemperaturen är ofta omöjlig för djuret att utföra under uppstallning, utan hjälp och åtgärder från personalen.
Trängsel ökar värmeutvecklingen bland djuren. Om det är varmt behöver de alltså mer utrymme. Om det är kallt kan djur i grupp istället hålla värmen genom att ligga tätt intill varandra. Vid kyla är det viktigt att erbjuda ströbädd, eftersom strömaterialet isolerar om underlaget är kallt. Fuktiga underlag är framför allt negativt i kombination med kyla. Fjäderfän är även särskilt känsliga för kalldrag, som kan uppstå vid dörrar, fönster och otätheter.
8. Ljud
I stallutrymmen får djuren inte utsättas för hög ljudnivå och får endast tillfälligtvis utsättas för mekaniskt buller överstigande 75 dBA.
Allmänna råd till 4 kap. 5 §
Grindar eller liknande inredningsföremål bör vara försedda med ljuddämpningsanordningar eller vara utförda i material som ger samma funktion.
Fåglarna själva ger naturligtvis också ifrån sig ljud, framför allt i kommunikation med varandra. De kan även kackla kortvarigt vid infångning och annan hantering som orsakar rädsla, men generellt tenderar kacklandet att minska i gruppen när djur blir trängda eller stressade. Det faktum att fåglar är tysta när de t.ex. infångas innebär alltså inte nödvändigtvis att de är tillfreds utan kan tvärtom indikera stress.
9. Ljus
”Stallutrymmen ska vara försedda med artificiellt ljus som inte förorsakar djuren obehag och som medger att tillsynen över dem kan ske utan svårigheter. …”.
Som nämnts i tidigare avsnitt bör belysningen vara dämpad och eventuellt specialanpassad för fjäderfän. Den belysning som används ska vara väl riktad för att inte blända djuren, vilket kan orsaka obehag under uppstallning. Vid tillsyn kan exempelvis ficklampa användas för att slippa tända upp helt i uppstallningsutrymmet.
10.Tillsyn
Tillsyn över uppstallade djur ska ske minst morgon och kväll.
Tillsynen är viktig, kanske framför allt för att tidigt kunna upptäcka djur som råkar ut för olyckor, värmeslag etc. Att kontinuerligt se över uppstallade djur när man ändå passerar är en bra rutin, men det ska som minst göras morgon och kväll när djur stallas upp och eventuellt övernattar.