Bedövning med elektricitet
Bedövning med el orsakar en elektrisk överaktivitet i hjärnan. Forskning har visat att hjärnans aktivitetsmönster, som kan avläsas med hjälp av EEG (electroencephalogram), vid elbedövning kan likställas vid det som ses vid svåra epileptiska anfall hos människor (så kallade ”grand mal”). Man vet med stor sannolikhet att sådant aktivitetsmönster innebär medvetslöshet och avsaknad av känsel. Bedövningskvaliteten vid elbedövning är dock svår att bedöma och kontrollera (se Kvalitetskontroll).
För att framkalla det epilepsiliknande anfallet måste tillräckligt med ström ledas genom djurets hjärna. Strömstyrkan (A: ampere) genom hjärnan beror av spänningen (V: volt) och motståndet mellan elektroderna i kretsen (Ohms lag). Strömmen tar alltid den väg genom kretsen som innebär minst motstånd. På gris och får placeras tångens elektroder på var sida om huvudet – över tiningarna – och strömmen kommer då passera hjärnan, eftersom skallbenet och lagret av underliggande vävnader är tunt här.
Rekommenderad placering av elektroderna vid elektrisk bedövning av får, getter och grisar:
Illustration: Från en tidigare version av L22, SJVFS 2008:69, Jordbruksverket.
Om elektroderna exempelvis placeras över respektive under huvudet blir vägen mellan elektroderna längre och motståndet högre p.g.a. tjockare skallben och mer underliggande vävnad. Det kan resultera i att strömmen väljer en väg runt hjärnan, som inte bedövar djuret! Det är mycket viktigt att känna till att sådan placering, som inte påverkar hjärnan, kan immobilisera djuret, det vill säga gör det oförmöget att röra sig.
Det gäller även när strömstyrkan inte är tillräcklig för att orsaka anfall. Vid sådana tillfällen kan djur alltså misstas för att vara bedövade (de stelnar till på samma sätt) när de i själva verket är vid medvetande och upplever smärtan från en elchock!
Om tången placeras som i bilden ovan – bakom öronen, mot nacken –
finns också risk att djuret inte blir bedövat. Illustration: Viveca Sandström.
Får med horn kan också bedövas med eltång, förutsatt att det går att placera elektroderna väl, såsom i bilden ovan. Fotograf: Lotta Berg, SLU.
Vid elbedövning behöver man också känna till att anfallet som strömmen orsakar är övergående; man brukar tala om att bedövningsmetoden är reversibel. Alla bedövningsmetoder vid slakt som inte samtidigt dödar djuret är per definition reversibla, men vissa ger så stora skador att risken för uppvaknande är liten.
Vid elbedövning av större djur vet man dock att anfallet så småningom upphör och att förhållandena i hjärnan återställs så pass att djur i många fall återfår medvetandet. Bedövningseffekten måste alltså vara till dess att djuret dör till följd av avblodningen.
Det epileptiska anfallet som djuret går igenom vid bedövningen följer ett visst mönster av faser, som är oberoende av om strömmen fortsätter att ledas genom hjärnan. Djuret kan alltså vakna upp trots att strömmen appliceras länge. Man kan alltså inte förlänga bedövningen genom att hålla kvar tången – när anfallet upphör kan djuret vakna upp!
En viss tids applicering krävs dock för att uppnå bedövningseffekt, men det rör sig om få sekunder under normala förhållanden, med god strömstyrka. Bedövning med el är alltså relativt kortvarig och det är därför viktigt att snabbt avbloda djuret. I händelse av en fördröjning ska reservutrustning finnas till hands så att djuret, om det behövs, kan bedövas om med bult– eller kulvapen samt avblodas manuellt.
Det gäller oavsett om tången fortsätter att ge ström genom djuret.
Korrekt tångplacering vid bedövning av får bakifrån. Djuret kan greppas med tången bakifrån, förutsatt att elektroderna placeras mellan öra och öga på respektive sida om huvudet, såsom bilden visar. Fotograf: Lotta Berg, SLU.
Kom ihåg!
- Elektrisk bedövning orsakar överaktivitet i hjärnan som kan liknas vid ett epileptiskt anfall.
- Om strömmen inte leds genom hjärnan uteblir anfallet. I sådana fall kan den elektriska stöten immobilisera djuret, trots att det inte förlorar medvetandet.
- Bedövningseffekten är övergående, vilket innebär att djur i de flesta fall återfår medvetandet när anfallet upphör.
Lång tångapplicering förlänger inte bedövningen!
Får eller grisar hålls ofta i gemensam inhägnad när de ska bedövas. Djuren tränger vanligen ihop sig och står tätt samlade, vilket underlättar infångningen men kan innebära svårighet att greppa enskilda individer med tången. Djur kan sänka huvudet och försöka undkomma genom att ”gömma sig” bland de andra.
I sådana situationer finns risk att andra djur än det som ska bedövas kommer i kontakt med elektroderna och får stötar. Det är viktigt att ta den tid som behövs och invänta rätt läge istället för att riskera ett dåligt eller felaktigt grepp eller att tången vidrör andra djur under bedövningen.
Kom ihåg!
- Invänta rätt läge för att kunna placera tången korrekt på samtliga djur.
- Tången ska inte komma i kontakt med andra djur än det som bedövas, eftersom det kan ge smärtsamma elstötar.
Elbedövning av får i grupp. Om djur runt omkring kommer i kontakt med oisolerade delar av elektroderna under strömföring kan det medföra stötar. Fotograf Lotta Berg, SLU.
Andra faktorer av betydelse för bra elektrisk bedövning
Resistansen i kretsen blir högre om elektroderna är dåligt rengjorda. Daglig skötsel och regelbundet underhåll är nödvändig för att säkerställa god funktion. Vid bedövning av fler djur i följd kan elektroderna behöva rengöras efterhand som de smutsas ner av ull, hudrester etc. Mer om skötsel och underhåll av vapen och annan utrustning tas upp närmare under Vapenanvändning.
Följande är utdrag ur svensk lagstiftning³:
Kom ihåg!
Elektroder ska vara väl underhållna och rena.
³Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:8) om slakt och annan avlivning av djur, senast omtryckt genom SJVFS 2020:22, saknr L22.
Rökutveckling kan tyda på att elektroderna behöver rengöras. Hög värmeutveckling tyder på högt motstånd i kretsen och leder till pålagring
av päls/hud/smuts samt sot på elektroderna.
Följande är utdrag ur svensk lagstiftning³:
Kom ihåg!
”… Lämpliga åtgärder ska också vidtas för att säkerställa en god elektrisk kontakt, särskilt genom avlägsnande av ull eller genom att huden fuktas.
³Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:8) om slakt och annan avlivning av djur, senast omtryckt genom SJVFS 2020:22, saknr L22.
Det är viktigt för bedövningseffekten att åstadkomma god elektrisk kontakt. Dålig kontakt kan ge djur elchocker som inte bedövar! Ull och annan behåring minskar kontakten mellan elektroderna och djurets hud, dit strömmen ska ledas. För att minska det elektriska motståndet och få god kontakt bör ullen på får klippas bort där elektroderna ska placeras, vilket förekommer på småskaliga slakterier.
Ett sådant arbetsmoment anses dock i de flesta fall vara alltför tidsödande på större anläggningar. Den elektriska kontakten bör dock ökas genom att fukta området, vilket också gäller för grisar och fåglar. Alternativt kan själva tången blötläggas innan den appliceras. På fjäderfän som bedövas i vattenbad bör även området där benen ligger an mot bygeln fuktas, för att minska det elektriska motståndet.
Fuktning vid el-bedövning av gris på småskaligt slakteri. Fotograf: Anne Algers, SLU.
Fuktning vid storskalig fårslakt. I länder där man slaktar stora mängder får med el finns särskilda metoder för att fukta huden och förbättra den elektriska kontakten. Bilden visar exempel på elektrodutrustning som sprayar vatten på området innan kretsen sluts. Fotograf:: Ingrid Mossberg.
Tångens elektroder är ofta tandade för att ge ett bra och säkert grepp som inte djuret slinker ur. Tänderna tränger genom ull/fjädrar och ger direkt hudkontakt. Kraften i appliceringen av elektroderna har betydelse för den elektriska kontakten, som ökar när tången pressas mot huden.
För att öka den elektriska kontakten bör elektroderna, eller området där de ska placeras, fuktas med vatten.
Elektroderna måste rengöras kontinuerligt eftersom pålagring av hudrester, päls, ull etc. höjer motståndet i kretsen betydligt.
I Sverige används vanligen 50 Hz växelström vid individuell elbedövning. Vid sådan bedövning ska minst 1,25 ampere uppnås för får och get (enligt L22) och 1,3 ampere för gris (enligt avlivningsförordningen):
| Djurslag | Strömstyrka (Ampere) |
| Gris | 1,3 |
| Får och get | 1,25 |
Den angivna strömstyrkan ska uppnås inom en sekund efter det att strömkretsen har slutits och ska upprätthållas genom djurets hjärna till dess att djuret är bedövat. Bedövningen sker, vid korrekt tångplacering och god kontakt, ögonblickligen när strömmen slås på, men i praktiken tillämpas vanligen en tångtid på c:a 5 sekunder, för att säkerställa att bedövningen blivit ordentligt genomförd. Längre tångtid bör undvikas eftersom det innebär kortare sticktid då uppvakningen sker fortare.
När man arbetar med elbedövning är det viktigt att ha i åtanke att lågfrekvent växelström (som även används som hushållsel) har stor påverkan på hjärtfunktionen, om strömmen skulle ledas genom hjärtat. Elbedövningsutrustningen ska hanteras med stor försiktighet och de som bedövar/fixerar djur bör av säkerhetsskäl bära skor med gummisula.
Följande är utdrag ur svensk lagstiftning³:
Bedövningsutrustningen ska vid individuell bedövning vara försedd med en teknik som garanterar att föreskriven strömstyrka uppnås och en signal som för operatören tydligt anger att strömkretsen är sluten.
³Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:8) om slakt och annan avlivning av djur, senast omtryckt genom SJVFS 2020:22, saknr L22.
Bedövningsutrustningen ska tydligt visa att strömkretsen är sluten (indikeras ofta av en lampa) för att operatören ska reagera om något inte fungerar som det ska. Att kretsen inte sluts kan exempelvis bero på glapp i apparaturen eller dålig elektrisk kontakt. Om motståndet är så stort att den förinställda strömstyrkan inte kan uppnås ska utrustningen inte ge ström (i de flesta fall skickar apparaten en svag ”förström”, som djuret inte känner, för att registrera motståndet innan strömmen tillåts fullt flöde). För stort motstånd kan vara orsakat av tekniska fel, felplacering av eller smutspålagringar på elektroderna, eller alltför tjock päls/ull.
En mycket viktig aspekt vid elbedövning, som har stor betydelse för djurvälfärden, är att rätt strömstyrka uppnås. Det är avgörande för om och hur väl djuret bedövas samt även hur långvarig effekten är. Varje enskilt djur ska garanteras en viss strömstyrka under tillräckligt lång tid. Det är därför mycket viktigt att ha kontroll över strömstyrkan och de faktorer som påverkar denna.
Bedövningsutrustningens kontrollpanel måste vara utrustad med en amperemätare där strömstyrkan kan avläsas under pågående bedövning. Optimalt vore att inför varje användningsomgång kontrollera utrustningen med hjälp av en testfunktion/attrapp som säkerställer att den förinställda strömstyrka uppnås. Den som bedövar ska naturligtvis koncentrera sig på infångning av djuren och på optimal tångplacering och kan inte förväntas att samtidigt läsa av amperemätaren. Sådan möjlighet ska dock finnas och kan vara avgörande om något skulle gå fel.
Utrustning utan amperemätare. Detta gör det omöjligt att leva upp
till kravet i lagstiftningen om att garantera att viss strömstyrka ska uppnås. Fotograf: Lotta Berg, SLU.
KOM IHÅG!
Vid individuell bedövning med eltång ska den strömstyrka som anges i lagstiftningen uppnås för varje enskilt djur.
Amperemätare ska finnas och kunna avläsas vid behov.
Exempel på kontrollpaneler som har amperemätare. Fotograf: Lotta Berg, SLU.
I moderna elbedövningssystem kan strömstyrkan ställas in på önskat värde. Spänningen (volt) varierar då i förhållande till motståndet, vilket är mycket praktiskt eftersom det ger en konstant strömstyrka.
Sticktid vid elektrisk bedövning
I Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:8) om slakt och annan avlivning av djur, saknr L22, står det inte längre hur lång tid som får förflyta mellan bedövning och stick vid slakt på slakterier, utan det ska skrivas in i standardrutinerna som varje företag är skyldiga att ha. De sticktider som tidigare stod i lagstiftningen kan dock användas som riktvärden för längsta acceptabla sticktid om det inte finns goda skäl att frångå detta. Sticktiderna är beroende på vilken bedövningsmetod som används eftersom olika bedövningsmetoder verkar på olika sätt och sitter i olika länge. I vår tidigare L22 (SJVFS 2008:69) stod:
Avblodning ska påbörjas
1. inom 60 sekunder efter bedövning med skjutvapen,
2. inom 20 sekunder efter bedövning med elektricitet samt
3. inom 60 sekunder efter bedövning med koldioxid.
Med tillräcklig strömstyrka uppnås medvetslöshet inom mycket kort tid efter det att strömmen passerar djuret, vilket innebär att det epileptiska anfallet har utlösts. De 20 sekunderna ska räknas från det att djuret blivit medvetslöst, inte från det att tången tas av eller att fågeln lämnar vattenbadet! Som nämnts ovan kan tiden som djuret är bedövat inte på ett enkelt och tydligt sätt förlängas genom att applicera ström länge. Därför måste man också räkna sticktiden i princip från det att tången sätts på och strömkretsen slutits eller att fågeln sänkts ner i vattenbadet.
KOM IHÅG!
Vid elbedövning räknas sticktiden från det att djuret bedövas, vilket sker snabbt efter att strömmen börjar appliceras.