Hantering Struts

Eftersom strutsen har god syn kan de se faror på långt håll och man bör därför reducera stressen genom att förse strutsen med huva under de mest hanteringsintensiva momenten på slaktdagen, i synnerhet om man inte slaktar djuren hemma på uppfödningsgården. Om strutsen, som är ett tungt djur med långa ben, känner sig hotad försöker den oftast fly och blir den inträngd kan den försvara sig genom att sparka med sina kraftiga ben, vilket är en stor arbetsmiljörisk på slakteriet.

Bilden visar struts med huva i tyg som används för att hålla djuren lugna under transport till slakteriet. Fotograf: Gunilla Gålne, SLV.

Strutsen är värmekänslig eftersom den saknar svettkörtlar. När det är varmt reducerar den värmen genom att dels andas kraftigt (flåsa) och dels fluffa upp fjädrarna så att den kan bli av med värmen genom skinnet på bröstkorgen och benen.

Användning av huva på varma dagar kan utlösa värmestress, eftersom djuren då inte kan flåsa, och därför bör slakt förläggas till mindre varma dagar så att huva kan användas.

För att undvika stress och aggression under hantering och transport bör man hålla strutsar i mindre grupper på bilen och låta erfarna människor hantera djuren vid på- och avlastning.

Utländska undersökningar har visat problem med att strutsar blir skadade i transportbilen på grund av att den inte varit anpassad till djurslaget. Man har sett skador och blödningar på deras långa halsar till följd av att de slagit i taket och både utländska undersökningar och svenska erfarenheter visar att det finns risk för att djuren blir ihjälsparkade eller ihjältrampade om det uppstår panik i djurgruppen. Det gäller därför att åstadkomma en lugn hantering och att ev. hantera oroliga individer separat genom att skilja transportbilen i fack. Avlastningen bör ske individuellt.

Strutsar som transporterats till ett slakteri bör före slakt placeras i utrymmen anpassade för gruppstorleken. Detta för att djuren ska hinna lugna ner sig efter transporten. Det finns dock inga undersökningar gjorda för att hitta optimal uppstallningstid för struts.

Uppstallningen kan dock, om inte förhållanden är optimala, vara belastande för djuren och det är därför viktigt att inte blanda strutsar med okända individer samt att minimera antalet nya intryck, precis som vid all annan slakt. Strutsar av olika kön i etablerade grupper får med tanke på deras naturliga beteende i större grupper av olika kön hållas i samma grupp även på slakteriet.

Uppstallning av struts med möjlighet för flera djur att äta samtidigt. Fotograf: Gunilla Gålne, SLV.

Strutsfåglar ska utfodras så att alla fåglar kan äta och dricka samtidigt på ett lugnt och naturligt sätt.

Strutsfåglar har inga talgkörtlar så de kan inte olja in fjäderdräkten för att skapa skydd från väta. Detta gör dem känsliga för fukt och regn och ställer krav på uppstallningen på slakteriet så att strutsarna kan torka fjädrarna och inte behöver frysa. Det är också viktigt att lokalen för uppstallning har rätt temperaturförhållanden och god ventilation utan drag.

Strutsar, som kommer direkt från regnigt eller snöigt hägn, fryser om de är blöta och inte får tillgång till dragfri slakteriuppstallning med halm. Fotograf: Gunilla Gålne, SLV.

Strutsar är stora, tunga djur med starka ben, och det är därför viktigt att alltid tänka på säkerheten för dem som arbetar med dessa djur, inte minst i samband med slakt. Om du är tvungen att gå in i uppstallningsfållan bör du aldrig vara ensam.

Genom att ta hänsyn till djurens förutsättningar vid hanteringen minskar risken för stress hos djuren. Att alltid hantera strutsar lugnt och på korrekt sätt är viktigt för att uppnå god djurvälfärd och bra köttkvalitet.

Den äldsta kända källan till påstående att ”sticka huvudet i sanden” härstammar från en text som skrevs cirka 50-70 e.Kr Naturalis Historia. I boken om fåglar står det att strutsen: ”om de gömmer sitt huvud och sin hals i ett buskage så tror de att de är helt dolda”. Detta påstående har senare förvanskats till att de vid fara skulle gömma sitt huvud i mjuk sand – en missuppfattning som har lett till talesättet att ”sticka huvudet i sanden”. Det förekommer att rädda strutsar kryper ihop, men det vanligaste är att de väljer att fly, genom att snabbt springa iväg när de känner sig hotade.

Viktiga budskap

• Strutsar är stresskänsliga och ibland aggressiva djur men om de hanteras på rätt sätt kan en lugn hantering uppnås.
• Uppstallning som tar hänsyn till djurens naturliga beteende är av betydelse för god djurvälfärd.

Strutsen har i många avseende ett annorlunda beteende än våra traditionella lantbruksdjur, som är viktigt att känna till för att uppnå god djurvälfärd i samband med slakt. Fotograf: Gunilla Gålne, SLV.

“EFSA opinion on welfare aspects of the main systems of stunning and killing applied to commercially farmed deer, goats, rabbits, ostriches, ducks, geese and quail” (EFSA Journal (2006), 326, 1-18, The welfare aspects of the main systems of stunning and killing applied to commercially farmed deer, goats, rabbits, ostriches, ducks, geese and quail, available at: http://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/326.html

Hoffman, L.C. 2012. Advances in the electrical stunning and bleeding of ostriches. Animal Welfare, 21(S2): 9-13.

Rådets förordning (EG) nr 1099/2009 av den 24 september om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning.
http://eur- lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:303:0001:0030:SV:PDF

Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:8) om slakt och annan avlivning av djur, senast omtryckt genom SJVFS 2020:22, saknr L22.