Välj en sida

Vapen Ren

Introduktion

Enligt lag ska alla djur som slaktas i Sverige bedövas före avlivning. Bedövningen innebär att djuret görs medvetslöst och att medvetslösheten ska vara fullständig ända till dess djuret avlivats genom avblodning. God bedövning är avgörande för god djurvälfärd vid slakt, och kunskap om vad som händer fysiologiskt samt om användning av vapen och annan utrustning är i sin tur avgörande för att kunna bedöva effektivt. Dessutom påverkar skötsel och underhåll av utrustning i högsta grad bedövningseffekten. Oavsett vilken bedövningsmetod och vilken utrustning man väljer är det alltid en kompromiss mellan olika faktorer. Det finns ingen metod eller utrustning som bara har fördelar. Det är viktigt att känna till för- och nackdelarna med de metoder och den utrustning man använder.

Lärandemål och uppskattad tidsåtgång för modulen

Målet med detta avsnitt är att du som kursdeltagare efter genomgång ska kunna:

  • Redogöra för vapenanvändning vid bedövning/avlivning av ren
  • Redogöra för bedövningsteknink vid bedövning av ren
  • Redogöra för distansavlivning av ren


Tidsåtgång: Uppskattningsvis tar det ca 15 minuter att studera innehållet i modulen.


Mekanisk bedövning

Mekanisk bedövning använder utrustning, som kan delas upp i bult som drivs med krut laddning eller tryckluft eller fri projektil som drivs av krut.

För all utrustning gäller att man skall följa tillverkarens rekommendationer. De skall även vara med i företagets standardrutiner för avlivning.

Metoden är flexibel, snabb och relativt billig. Den passar såväl för storskalig slakt som för enstaka djur och går lätt att anpassa till olika storlekar på djur. För stora djur är den att föredra. Vapen med fri projektil har stora risker ur arbetsmiljösynpunkt som måste beaktas.

Bedövning med bultpistol

Tryckluftsdriven bultpistol. Fotograf: Mattias Nilsson.

Krutdriven bultpistol. Fotograf: Mattias Nilsson.

Bultutrustning finns i många prisklasser och kvaliteter. De mer påkostade tar bättre tillvara energin och klarar därmed av större djur. De är i allmänhet också tystare. Samtliga kräver ett gott underhåll.

Största fördelen med bult jämfört med fri projektil är att arbetsplatsen inte förvandlas till en ”skjutbana”. De kräver inte heller vapenlicens.

Hastigheten på bulten varierar mellan 55 m/s och 100 m/s beroende på fabrikat. Det är viktigt att se till att tillverkarens rekommenderade hastigheter hålls.

Energin i krutdrivna bultpistoler är ca 400 J (joule).

Bedövning med fri projektil

På slakterier bör man av arbetsmiljöskäl undvika vapen med fri projektil, men de är ett bra komplement för skygga djur eller som reservvapen.

Renar får enligt svensk lagstiftning (SJVFS 2019:8) bedövas genom skjutning med kul- och hagelvapen. För att få bedöva/avliva djur med jaktvapen krävs att den enskilde användaren innehar licens, såsom till exempel jaktvapenlicens som ansöks hos polisen. De som har tidigare licens för jaktvapnen kan använda dessa även för slakt. Skall vapnet användas enbart för slakt skall detta anges på ansökan.

Distansavlivning

Enstaka djur som smitit eller är skadade och inte går att komma nära eller fånga kan avlivas med gevär i enighet med SJVFS 2019:8 9 kap. 12§,senast omtryckt genom SJVFS 2020:22, saknr L22, som anger krav på kaliber (klass 1) och längsta skjutavstånd (100 meter). Vid dessa tillfällen skall alltid bröstskott användas då träffytan blir större.

Siktet skall vara inställt på hjärt-lung träff (bröstskott), som ger stora blödningar. Bröstskott kräver att man snarast efter skottet skjuter ett så kallat fångskott enligt tidigare metod på kort håll (under 5 m) genom hjärnan. Hantering av dessa vapen med kraftig ammunition kräver stor erfarenhet av vapen, jakt och val av skottvinkel. Det måste alltid finnas ett bra kulfång som fångar upp kulan vid bom eller när den passerat kroppen (vilket den med lätthet gör), för att inte stora risker ska uppstå för folk eller andra djur i närheten. Kalibrarna i fråga är mycket kraftiga och har en räckvidd på flera km samt passerar med lätthet genom större träd.

Mycket stor försiktighet skall alltså tas för att ingen skall skadas vid distansskott. Speciellt då lagen kräver mycket kraftig ammunition.

Har djur försvunnit till annans marker skall jakträttsinnehavaren meddelas. Går det inte att finna denne och det är bråttom skall polisen informeras innan man går in på annans mark med jaktvapen.

Vid hantering av djur är det alltid bra att ha en plan för hur dessa djur hanteras om de smiter. Slakterier bör vara inhägnade, för att förhindra att djur som smitit, t.ex. i samband med avlastning från transport, rymmer ut på vägar etc. På ett inhägnat område är det dessutom lättare att fånga in de djur som har kommit lösa.

Bedövningskontroll

Tecken på bra bedövning:

  • Djuret faller omedelbart samman och kan inte resa sig
  • Andningsrytmen blir onormal
  • Ögonen stirrar rakt fram
  • Måttliga blödningar i en eller båda näsborrarna kan förekomma.
Vid bedövningskontroll skall man se att ögonen stirrar rakt fram.
Fotograf: Mattias Nilsson.

Tid mellan bedövning och avblodning

För att åstadkomma en djurskyddsmässigt bra avlivning måste medvetslöshet komma snabbt och vara under den tid det tar för att djuret att dö på grund av avblodning. Många av våra bedövningsmetoder kan ge en effekt som i sig dödar djuret men detta ska vi aldrig räkna med. För att säkerställa att djuret inte utsätts för lidande vid avlivningen ska det avblodas inom givna tider (60 sekunder).

Kontroll av djurets medvetande måste ske under hela tiden fram till att djuret dött på grund av blodförlusten. När ett djur bedövas blir det medvetslöst, och kan stickas/avblodas. När avblodningen pågått en tid har blodförlusten blivit så pass stor att djuret inte kan vakna upp igen, även om bedövningen har slutat verka – djuret förblir likväl medvetslöst till dess att hjärtat slutat slå, varvid djuret med säkerhet kan konstateras vara dött.

Den medvetslöshet som bedövningen ger måste alltså sitta i åtminstone så länge att djuret (utan att alls börja vakna upp) omärkligt går direkt vidare till djup medvetslöst på grund av blodförlusten. I praktiken kan man inte avgöra när den medvetslöshet som bedövningen gett övergår i den medvetslöshet som blodförlusten ger. Det som är viktigt ur djurskyddssynvinkel är att djuret bedövas så att det blir helt medvetslöst, och att det sedan förblir medvetslöst till dess att det dör på grund av blodförlusten.

Reservmetod

Observera att det alltid ska finnas en reservmetod för bedövning samt standardrutiner för reservmetoden. Personalen ska behärska den och vara godkänd att utöva metoden. För mer ingående information om vapenanvändning se Hov- och klövdjur, avsnitt vapenanvändning.

Avslutning

En bra bedövning och avlivning skall säkerställa att djuren inte lider vid slakten. Vi i Sverige är måna om att ha kvar kravet på bedövning även om EU:s förordning gett oss möjlighet att slakta utan bedövning. Svensk lag medger således inte slakt utan föregående bedövning. Välj en metod som passar för er produktion och se till att ha kunskap om utrustningen och underhåll den väl. Beskriv de viktigaste kriterierna av bedövningen i era standardrutiner och följ dem. Kontrollera att djuren är bedövade fram till lämplig tid efter avblodningen. Glöm inte att i ert systematiska arbetsmiljöarbete ta med samtliga risker för er personal.

Viktiga budskap

  • Välj bedövningsmetod som passar djuret och avblodningsrutinen.
  • Ta den tid det behövs för ett bra skott/grepp men låt inte tillfället gå förbi.
  • Kontrollera bedövningen under hela tiden fram till djurets död.
  • Vid minsta misstanke om dålig bedövning – upprepa bedövningen.
  • Ha alltid ett reservvapen redo att användas.
  • Se till att avblodningen ger ordentligt blodföde.

Litteratur

EFSA opinion on welfare aspects of the main systems of stunning and killing the main commercial species of animals” (EFSA Journal (2004), 45, 1-29, Welfare aspects of the main systems of stunning and killing the main commercial species of animals, available at http://www.efsa.europa.eu/en/scdocs/doc/45.pdf

Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2006:4)om användning av arbetsutrustning samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna.

Rådets förordning (EG) nr 1099/2009 av den 24 september om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning.
http://eur- lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:303:0001:0030:SV:PDF

Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:8) om slakt och annan avlivning av djur, senast omtryckt genom SJVFS 2020:22, saknr L22.