Bedövning Ren
Introduktion
Biologiska principer och hanteringsavsnitten har syftat till att ge en djupare förståelse för de djur som slaktas. Detta genom att ge en ökad kunskap om de grundläggande förutsättningarna så som fysiologi och viktiga beteenden samt den praktiska hanteringen vid hemslakt och på slakteriet. För djurets välfärd är det viktigt att man vid hantering och fixering tar hänsyn till grundläggande biologiska principer.
Vidare måste själva bedövningen vara effektiv och likaså kontrollen av att djuret har förlorat medvetandet innan kroppen hanteras vidare. Vid kontroll av medvetslöshet bedöms bedövningens kvalitet, vilket är avgörande för att djuret inte utsätts för onödigt lidande. Lika viktig är kunskapen om hur man ska agera om bedövningen är otillräcklig, det vill säga vilken reservmetod som används.
Lärandemål och uppskattad tidsåtgång för modulen
Målet med detta avsnitt är att du som kursdeltagare efter genomgång ska kunna:
- Redogöra för vilka typer av bedövningsmetoder som är tillåtna vid bedövning av renar inför slakt.
- Redogöra för lämpliga indikatorer vid kontroll av bedövningskvalitet.
- Exemplifiera olika typer av fixering inför mekanisk bedövning.
- Förklara övergripande den bedövande funktionen av mekanisk bedövning.
- Beskriva lämpligt agerande vid otillräckligt bedövningsresultat.
Tidsåtgång: Uppskattningsvis tar det ca 15 minuter att studera innehållet i modulen.
Bedövningsmetoder
Enligt Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd
(SJVFS 2019:8) om slakt och annan avlivning av djur, senast omtryckt genom SJVFS 2020:22, saknr L22, får följande bedövningsmetoder användas för ren: bultpistol, kulvapen eller hagelgevär.
Dessa metoder räknas alla som metoder för mekanisk
bedövningen som ska bedöva eller avliva ett djur ska vara väl förtrogen med den bedövnings- respektive avlivningsmetod
som ska användas.
Den som ska bedöva ett djur måste vara väl förtrogen med bedövningsmetod som ska användas.
Här bultpistol driven med tryckluft. Fotograf: Mats Westman.
KOM IHÅG!
Du som slaktar renar för husbehov eller behöver nödslakta måste behärska
den aktuella avlivningsmetoden och hanteringen av djuren i samband med denna.
Fixering inför mekanisk bedövning
En viktig egenskap för att kunna bedöva djur är tålamod – rätt tillfälle att skjuta måste inväntas. För att underlätta bedövningsförfarandet vid mekanisk bedövning är det nödvändigt att begränsa rörelsefriheten för djuret så att utrustningen kan placeras och riktas korrekt. Det är särskilt viktigt när en bult eller ett skott ska riktas mot huvudet och träffa inom ett mycket begränsat område. Vid bedövning på slakteriet eller vid hemslakt kan man fixera renar med hjälp av bedövningsbox eller hålla fast djurets huvud med en grimma, horntag eller liknande. Mindre djur får hållas fast manuellt.
Fixering – särskilt av sådan typ där djur upplever att de hålls fast – kan dock medföra varierande grad av rädsla och stress. Fixeringsanordningar kan också orsaka smärta och skador om de appliceras för kraftigt eller på fel sätt och sådana reaktioner kan i värsta fall försvåra utförandet av bedövningen. Skickligheten hos den som fixerar har stor betydelse för djurens reaktion samt för hur väl fixeringen faktiskt underlättar bedövningen. Efter det att djurets rörelsefrihet har begränsats ska djuret bedövas omedelbart.
Bultpistol
Bultpistolen har en penetrerande bult vilken tränger igenom djurets skallben och in i hjärnan. Skador från bulten samt kraften från slaget mot skallen fortplantas genom hjärnan och leder till kraftig hjärnskakning samt kraftiga blödningar som medför att djuret blir bedövat, det vill säga medvetslöst. För att uppnå medvetslöshet måste bulten och kraften från skottet påverka hjärnstammen, som är en fortsättning av ryggmärgen upp i huvudet. Hjärnstammen är centra för en rad vitala funktioner såsom andning och blodcirkulation och fungerar också som kopplingscentral för signaler mellan stor- och lillhjärna.
Bulten i sig orsakar direkta skador på hjärnans främre delar, men för att uppnå en effektiv bedövning (det vill säga att medvetslöshet uppnås och bibehålls till och med avblodning och död), krävs även att skottet ger en massiv hjärnblödning i hjärnans bas. Det innebär att slaget på pannan orsakar skakning av hjärnan, vilket resulterar i att hjärnans undre och bakre delar kolliderar mot insidan av skallen samt att de till hjärnan ingående artärerna brister och blodtrycket till hjärnan bortfaller. På så sätt kan alltså skadorna ge en säker bedövning.
Bultpistolen har en penetrerande bult som tränger igenom
djurets skallben och in i hjärnan. Fotograf: Mats Westman.
Vid mekanisk bedövning är det viktigt att djurets rörelsefrihet begränsas så att utrustningen kan placeras korrekt.
Fotograf: Mattias Nilsson.
En grundförutsättning för korrekt placering av skottet är kännedom om renens anatomi och hjärnans läge i skallen. Även djurets ålder, kön och huvudform kan ha betydelse för var skottet ska placeras. Bultens riktning mot skallbenet är också viktigt för att generera så mycket kraft som möjligt i skottet. Bulten ska avfyras i rät vinkel mot skallbenet, för att undvika att bulten slinter och/eller tränger snett genom pannbenet, vilket minskar slagkraften mot hjärnan och ökar risken för att man inte får avsedd effekt.
Om kraften från bulten inte ger tillräckliga skador finns risk för att djuret blir otillräckligt bedövat, det vill säga visar tecken på medvetenhet och kännande. Då är det viktigt att snabbt göra om bedövningen och även ha tillgång till en reservmetod för bedövning. Lämplig reservutrustning och reservinstrument ska finnas på slaktplatsen så att de kan användas i nödsituationer. Det är viktigt att alla instrumenten är lättillgängliga om en reservmetod måste användas.
Kul och hagelvapen
Enligt svensk lagstiftning¹ får renar bedövas genom skjutning med kulvapen eller hagelvapen.
Då gäller följande:
| Kulvapen | Hagelvapen | |||
| Riktning | Ammunition | Avstånd | Ammunition | Avstånd |
| Skottet ska riktas mot hjärnan. | Minst klass 2 med expanderande kula (motsvarande E100 om minst 800 J, kulvikt minst 3,2 g). | Högst 5 meter. För strövren högst 50 meter. |
Kaliber 20 eller grövre, med minst 28 g hagel av storlek minst 2,75 mm (US 6). | 5-25 cm från djurets huvud. |
För att få bedöva/avliva djur med jaktvapen krävs att den enskilde användaren innehar licens, såsom t.ex. jaktvapenlicens som ansöks om hos polisen. De som har tidigare licens för jaktvapnen kan använda dessa även för slakt. Ska vapnet användas enbart för slakt ska detta anges på ansökan.
Användning av kul- och hagelvapen medför uppenbara säkerhetsrisker för personalen. Den kanske främsta risken är att missade skott eller kulor som tränger igenom djurets skalle kan studsa mot hårda material, såsom väggar/golv av betong. Kulvapenskott är beroende av vapnets kapacitet, valet av ammunition samt precisionen i skottet.
Välriktade fria projektiler som penetrerar hjärnan med tillräckligt stor kraft orsakar skador som leder till att det skjutna djuret omedelbart förlorar medvetandet och i många fall dör. Icke-dödande skott kan dock avlossas, samt skott som inte heller orsakar medvetslöshet. Det kan t.ex. bli följden av för svag ammunition som inte tränger igenom pannbenet eller felriktade skott som inte skadar hjärnans vitala delar. Vapen med fria projektiler ska skada hjärnstammen, för att orsaka medvetslöshet och eventuellt också död.
Placering av vapnet vid mekanisk bedövning av renar med hornutskott i pannan: Bild från Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:8, 7 kap, 11 §) om slakt och annan avlivning av djur, L22.
På renar ska bultpistol eller hagel-/kulvapnet placeras något ovanför en tänkt linje mellan ögonens överkant på det sätt som framgår av ovanstående skiss.
Om hornutskott förhindrar att djuret skjuts i pannan får vapnet placeras strax bakom hornen i riktning mot munnen enligt ovanstående skiss.
1. djuret ska omedelbart falla samman och får inte visa några tecken på resningsförsök,
2. normal andningsrytm ska inte kunna ses hos djuret,
3. djurets ögon ska vara öppna och blicken stirrande och riktad framåt.
KOM IHÅG!
Det finns en enkel regel (den så kallade BBB-regeln) att komma ihåg:
Bulten Bara Bedövar! Oavsett om bultpistol eller el används finns det risk att djur återfår medvetandet igen eftersom att bedövningen inte dödar djuret (även om det förekommer). Det är avblodningen som orsakar att djuret dör.
Reservmetod
Det är viktigt att tänka igenom vilket reservmetod som är lämplig att använda inför varje arbetspass. Meningen är ju att bedövning, som inte ger ansedd effekt, ska göras om omedelbart. Det kräver exempelvis att lämpliga reservvapen är förberedda för att snabbt kunna laddas och att lämpliga säkerhetsåtgärder snabbt kan vidtas inför användning av kulvapen.
Lämpliga reservmetoder till användning av bultpistol är:
- Kraftigare laddning, kaliber
- Kul- eller hagelvapen
- Annan bultpistol, om den första inte fungerat.
Avslutning
Du har nu fått kunskap om de vanligaste bedövningsmetoderna för ren. Dessutom har du fått lära dig betydelsen av och genomförandet av kontroll av bedövningskvalitet. Du har också fått lära dig hur du ska agera och vilka reservmetoder du ska använda dig av vid otillräcklig bedövning.
Viktiga budskap
- Förståelse för vad som händer fysiologiskt vid bedövning är viktigt för att hindra dålig bedövning och därmed onödigt lidande.
- Bedövningen ska göra djuret medvetslöst, men det är avblodningen som säkerställer att djuret inte återfår medvetandet.
- Kontroll av bedövningskvalitet ska alltid genomföras.
- Använd lämplig reservmetod vid avvikelse.
Litteratur
EFSA opinion on welfare aspects of the main systems of stunning and killing the main commercial species of animals” (EFSA Journal (2004), 45, 1-29, Welfare aspects of the main systems of stunning and killing the main commercial species of animals, available at http://www.efsa.europa.eu/en/scdocs/doc/45.pdf
Rådets förordning (EG) nr 1099/2009 av den 24 september om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning.
http://eur- lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:303:0001:0030:SV:PDF
Jordbruksverkets hemsida: www.jordbruksverket.se