Välj en sida

Transport för sjuka och skadade djur

Det förekommer att djur transporteras till slakt trots att de är drabbade av sjukdomar eller skador. De påfrestningar som lastning och transport innebär kan orsaka att sjukdomar utlöses eller att befintliga skador förvärras. Naturligtvis kan djur även skada sig under själva transporten. Det är viktigt att personalen är väl förtrogen med hanteringen av eventuella sjuka/skadade djur som upptäcks på slakteriet.

Transport av skadade/sjuka djur

Djur som är sjuka eller skadade ska inte transporteras till slakt. I Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:7) om transport av levande djur, saknr. L5 kan man läsa följande:

1 KAP.

7 § L5

Djur får endast transporteras när de är lämpliga att transportera…”

”…Djur som är sjuka eller skadade får inte transporteras…” …gäller dock inte de djur som har en lindrig skada eller sjukdom och då transporten inte kan anses medföra lidande…”

…Vid tveksamhet om djurens lämplighet för transport ska veterinärs råd följas…”

Det är djurhållarens ansvar att inte skicka iväg fåglar som inte är lämpliga att transportera. Det är väl känt att fjäderfän är skickliga på att dölja sjukdom/skada, eftersom den ofta innebär en belastning för gruppen som helhet och gör fågeln särskilt utsatt för konkurrens och angrepp.

Det är därför ofta svårt att upptäcka åkommor hos fjäderfän på ett tidigt stadium, särskilt i stora flockar. Det innebär att synliga skador/sjukdomar hos fjäderfän ofta är så pass allvarliga att djuren inte ska transporteras till slakt. Kött från sådana djur är normalt inte heller lämpligt som livsmedel.

Vid insamling ska djuruppfödaren och de som fångar djuren alltså se till att inte sjuka/skadade djur följer med. I kyckling- och kalkonuppfödning görs det lättast genom att följa rutinen för normal tillsyn av golvuppfödda fåglar, där man går sakta genom flocken för att skilja ut döda individer eller sådana som har svårt att förflytta sig. Vid manuell hantering av värphöns eller större fåglar upptäcks sjuka/skadade djur lättare eftersom de infångas en och en.

Hantering av skadade/sjuka djur på slakteri

Följande utdrag ur Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:8) om slakt och annan avlivning av djur, senast omtryckt genom SJVFS 2020:22, saknr L22 beskriver hur sjuka/skadade djur ska hanteras på slakteriet.

3 kap. 2 § L22
Djur som har skadats under transporten eller vid ankomsten till slakteriet ska avlivas omedelbart efter ankomsten till slakteriet. Detsamma gäller djur som uppvisar sjukdomstecken samt svaga eller icke avvanda djur…”

4 kap. 10 § L22 

”…När det finns levande djur i lokalerna, ska det finnas lätt flyttbar utrustning åtkomlig i anslutning till stallutrymmena för bedövning och avlivning av skadade eller akut sjuka djur.

Att tala om sjuka/skadade djur i transportmoduler i vänthallen på slakteri är komplicerat, eftersom djurgrupperna ofta är så stora att det är omöjligt att kontrollera varje enskild individ vid tillsyn och veterinärbesiktning. Det är exempelvis inte praktiskt möjligt att ta ut en specifik fågel ur låda eller modul som står staplad i väntan på slakt. Dessa begränsningar är en viktig anledning till kravet på att fåglar i lådor ska slaktas så fort som möjligt.

Det är slakteriföretaget som ansvarar för att djur som anländer sjuka eller skadade hanteras på lämpligt sätt, enligt gällande lagstiftning. Det innebär det att personalen ska vara uppmärksamma på eventuella sjuka/skadade djur och att sådana ska avlivas snarast om de upptäcks och när det är praktiskt möjligt (till exempel i samband med tippning eller upphängning). Detsamma gäller sjuka/skadade djur som upptäcks i samband med tömning av lådorna eller upphängning i byglarna.

Kom ihåg!
Det är slakteriföretagets ansvar att agera genom att direkt avliva allvarligt sjuka/skadade djur som upptäcks.

I de allvarliga fall där djur är oförmögna att gå eller har svårt att förflytta sig av egen kraft ska djur avlivas där de befinner sig, för att förkorta deras lidande. Fåglar ska då alltså inte tvingas att gå till bedövningen (gäller gäss och kalkoner) och de ska inte hängas upp för att elbedövas, om de till exempel har ett brutet ben.

De ska istället bäras till ett lämpligt utrymme eller bedövas och avlivas på plats. Bedövning och avlivning ska ske med hjälp av flyttbar elbedövningsutrustning alternativt genom hårt slag mot huvudet följt av halsdislokation/avblodning. Metoder för bedövning och avblodning tas upp närmare under Bedövning, Vapenanvändning och Avlivning.

Djur som inte besiktigas av veterinär både före och efter slakt kan inte användas till livsmedel. Det är viktigt för personalen att veta att de får och ska agera genom att avliva akut skadade/sjuka fåglar direkt, oavsett om de har hunnit besiktigas eller ej.

Bilderna visar exempel på djur som ska avlivas omgående när de upptäcks. Kycklingen till vänster har ett allvarligt skadat ben och den till höger
ligger och kan inte förflytta sig. Fotograf: Lotta Berg, SLU.
Exempel på särskild avlivningsplats på slakteri, där fåglar kan bedövas genom hårt slag mot huvudet (med den vita, lösa batongen) och avlivas genom halsdislokation (då fågelns hals kan placeras i metallklykan) alternativt avblodas. Fotograf: Lotta Berg, SLU.

Hur bör man agera om man stöter på ett allvarligt sjukt/skadat djur vid avlastning eller inne på slakteriet?