Bedövning mekanisk
Med så kallad mekanisk bedövning avser man vanligen användning av en bultpistol. Pistoler med penetrerande bult verkar genom att bulten tränger igenom djurets skallben och in i hjärnan. Skador från bulten samt kraften från slaget mot skallen fortplantas genom hjärnan och leder till kraftig hjärnskakning samt kraftiga blödningar som medför att djuret blir bedövat, det vill säga medvetslöst.
Det finns även pistoler med icke-penetrerande bult, som orsakar kraftig hjärnskakning och blödningar. Eftersom de anses ge osäkrare bedövningsresultat hos större djur får sådana vapen i Sverige endast användas på fjäderfän.
Vid samtlig slakt eller avlivning där bultpistol eller ett annat skjutvapen används för att bedöva djur ska djuret skjutas så att hjärnan träffas och skadas på ett sådant sätt att djuret omedelbart förlorar medvetandet. Om en bultpistol används för att bedöva fjäderfä får djuret skjutas så att hjärnan skadas på ett sådant sätt att djuret omedelbart förlorar medvetandet. När andra skjutvapen än bultpistol och kulmask används, ska vapnets mynning inte ha direktkontakt med djuret.
Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:8) om slakt och annan avlivning av djur, senast omtryckt genom SJVFS 2020:22, saknr L22.
Till mekaniska bedövningsmetoder hör även det som i lagstiftningen benämns ”hårt slag mot huvudet” samt huvudskott med kul- eller hagelvapen. Under rubrikerna nedan beskrivs de mekaniska bedövningsmetoderna närmare.
Bedövning med bultpistol
I Sverige används två huvudtyper av bultpistoler; krutdrivna respektive tryckluftsdrivna (även kallade pneumatiska).
Man skiljer även på bultpistoler som avfyras genom direktkontakt respektive avtryckare.
Krutladdad bultpistol som avfyras med avtryckare (överst).
Pneumatisk, lufttrycksdriven bultpistol (höger under).
Fotograf: Lotta Berg, SLU.
Det finns en enkel regel (den så kallade BBB-regeln) att komma ihåg:
BBB-regeln (Bulten Bara Bedövar)!
(Gäller även de andra bedövningsmetoderna).
Bedövningen ska göra djuret medvetslöst, men det är avblodningen som säkerställer att djuret dör innan slakten.
Vid bedövning med penetrerande bult ska bulten tränga genom skallbenet och orsaka skador i specifika delar av hjärnan.
För att uppnå medvetslöshet måste bulten och kraften från skottet påverka hjärnstammen, som är en fortsättning av ryggmärgen
upp i huvudet. Hjärnstammen är centra för en rad vitala funktioner såsom andning och blodcirkulation och fungerar också som kopplingscentral för signaler mellan stor- och lillhjärna. Om kraften från bulten inte ger skador i hjärnstammen finns risk att djuret
blir otillräckligt bedövat, det vill säga visar tecken som tyder på medvetenhet och kännande.
Bulten i sig orsakar naturligtvis direkta skador på hjärnans främre delar,
men för att uppnå en effektiv bedövning (d.v.s. att medvetslöshet uppnås
och bibehålls till och med avblodning och död) krävs även att skottet ger en massiv hjärnblödning i hjärnans bas.
Det innebär att slaget mot pannan orsakar skakning av hjärnan, vilket resulterar i att hjärnans undre och bakre delar kolliderar mot insidan av skallen samt att de till hjärnan ingående artärerna brister och blodtrycket
till hjärnan bortfaller.
På så sätt kan alltså skadorna ge en säker bedövning.
Skakning av hjärnan utlöser massiv hjärnblödning i hjärnans bas
(Contrecoup effekt). Illustration: Patrick J. Lynch, medical illustrator,
Creative Commons Attribution 2.5 2.5 License 2006.
Dålig bedövningskvalitet på nötkreatur.
Bilden visar hjärnan från ett nötkreatur som bedövats med bultpistol men där bedövningskvalitén varit dålig. Skottet har orsakat kraftiga blödningar i storhjärnan (A), men för att djuret ska bli fullständigt bedövat krävs framför allt stora blödningar i den undre, bakre delen – hjärnstammen (B).
Fotograf: Bo Algers, SLU.
Kraftiga blödningar i och kring hjärnstammen ger god bedövningskvalitet.
Bilden visar hjärnan från ett nötkreatur som bedövats med
bultpistol som resulterat i god bedövningskvalité.
Skottet har orsakat kraftiga blödningar i hjärnstammen (B).
Fotograf: Bo Algers, SLU.
En annan fördel med pneumatiska vapen är att de inte behöver laddas – de kan alltså vid behov avfyras direkt utan att laddas om. Det är positivt vid ”omskjutningar”, d.v.s. när ett djur bedömts som otillräckligt bedövat och då omedelbart kan skjutas på nytt.
En tryckluftsdriven bultpistol är ansluten till en kompressor, vilket gör vapnet mindre flexibelt i och med att det är stationerat vid bedövningsboxen. För bedövning av djur på annan plats än i boxen måste flyttbar bedövningsutrustning finnas till hands och dessutom måste reservutrustning finnas i händelse av problem med den tryckluftsdrivna bultpistolen.
De relativt tunga och ibland lite otympliga pneumatiska vapnen hängs upp i vajer vid användningsplatsen. Beroende på hur upphängningen ser ut kan vapnet utgöra en störning för djur som ska drivas in i bedövningsboxen. Vapnet kan antingen ha ett högt upphissat utgångsläge, hängas vid sidan om bedövningsboxen eller skymmas från djurets sikt på olika sätt. Vissa djur reagerar starkt på störande moment i denna miljö och kan försöka vrida bort huvudet eller stånga mot vapnet.
Användning av pneumatisk bultpistol. Djuret verkar reagera på vapnet, drar upp huvudet och försöker komma undan, vilket gör det omöjligt att skjuta. Den som bedövar försöker distrahera genom att knuffa till med armbågen samt släppa ut luft ur vapnet, för att få djuret att flytta huvudet. Pneumatiska bultpistoler kan vara svåra att ”dölja” för djuren, särskilt i system där den som skjuter står framför djuret.
Filmen är inspelad i utlandet. Fotograf: Bo Algers, SLU.
Vid indrivning i bedövningsboxen bör personalen undvika att röra sig framför djur eftersom det kan få dem att tveka eller vägra gå. När ett djur drivs in står vanligen den som bedövar redo invid boxen, utom synhåll. Viss utformning av boxen tillåter att den som bedövar står placerad vid sidan om djuret när skottet ska avfyras, vilket innebär en mindre hotfull position jämfört med placering direkt framför djuret.
Vid sidoplacering är det också lättare att ”smyga fram” vapnet mer obemärkt, snett över djurets huvud. Placering rakt framifrån ger god möjlighet att placera och rikta skottet väl men medför ofta större reaktion från djuren. Vissa pneumatiska vapen är konstruerade för att sikta framifrån, medan andra kan avfyras från sidan.
Användning av pneumatisk bultpistol med sikt direkt framifrån. Fotograf: Lotta Berg, SLU.
Traditionell bedövningsbox där den som bedövar siktar från sidan med krutdriven bultpistol. Fotograf: Lotta Berg, SLU.
För att djuret ska bli fullständigt bedövat krävs alltså att blödningarna till följd av hjärnskakningen är tillräckligt kraftiga.
Ett stillaliggande djur behöver inte vara bedövat.
Under kommande rubriker beskrivs egenskaper hos djuret, vapnet samt faktorer kring appliceringstekniken som i hög grad
påverkar bedövningsresultatet.