Sinnescellerna för värme och kyla spelar en viktig roll för djurets temperaturreglering, medan sinnescellerna för smärta ger djuren möjlighet att avlasta och skydda skadade kroppsdelar. Du läser mer om detta under Temperaturreglering respektive Smärta.

Beröring och tryck är en del av djurens kommunikation, från vänskapliga slickningar och putsningar till stångningar och bett. Djuren utsätts för beröring och tryck vid otaliga tillfällen under vistelsen på slakteriet. Hur mycket beror bl.a. på drivningsrutiner, uppstallningssystem och beläggningsgrad.

Djurens vana från liknande system på gården påverkar både hur mycket de utsätts för beröring och tryck och hur de reagerar på det. T.ex. kan djur som är ovana vid drivning gå in i varandra, knuffas och stångas, vilket ger upphov till stress och t.o.m. smärta.

Djur som fötts upp frigående upplever stress när de tvingas tätt ihop i mindre övernattningsboxar (hov- och klövdjur) eller transportbehållare (fjäderfä). När det gäller pälsdjuren utsätts även dessa för beröring och tryck vid avlivningen även om detta sker i mycket mindre grad än för djur som transporteras till slakteri.

Hov- och klövdjur

När du hanterar ett djur är det viktigt att göra det på ett vänligt och bestämt sätt. Att stryka djuret med ett bestämt handlag kan lugna djuret. Att klappa djuret kan i vissa fall missuppfattas som slag.

Flockdjur känner en trygghet att känna andra djurs närhet. Det gör den enskilda individen mindre sårbar för utomstående hot.

Fotograf: Sofia Eriksson.

Känsel registreras på olika ställen i kroppen. Huden är den del av kroppen som är i mest direktkontakt med djurets omgivning. Det finns fem typer av sinnesceller för känsel i huden som reagerar var för sig på olika stimuli utifrån, nämligen beröring, tryck, värme, kyla och smärta.

Från sinnescellerna går nervsignaler till hjärnan via ryggmärgen. Det är först när signalen registrerats av hjärnan som djuret känner något. Om stimulit är förenat med akut fara för kroppen, t.ex. ett skärsår eller alldeles för hög temperatur, så kopplas nervsignalen om redan i ryggmärgen och djuret drar undan den drabbade kroppsdelen innan det hunnit känna något. (Jämför när vi drar bort handen från en varm spisplatta.)

Hästar har en väldigt känslig hud och överläpp. De har även känselhår vid mulen som är viktiga vid undersökning av närmiljön.

Fotograf: Kristina Johansson.

Du läser mer om betydelsen av djurets känsel på slakteriet under Hantering.

Fjäderfä utsätts både för beröring och tryck i transportbehållarna.
Fotograf: Lotta Berg, SLU.

KOM IHÅG!

• Fåglars känsel består egentligen av fem olika sinnen: Beröring, tryck, värme, kyla och smärta.
• När du hanterar fågeln ska det göras varsamt men bestämt och utan att orsaka smärta.