Reservmetoder
Användning av reservutrustning, i detta fall stötbössa
(vilken även kan användas som ordinarie bedövningsutrustning). Fotograf: Lotta Berg, SLU.
| Otillräcklig bedövningseffekt med: | Lämplig reservmetod: |
| Bultpistol | Kraftigare laddning, kaliber Kul- eller hagelvapen Annan bultpistol, om den första inte fungerat. |
| El | Bultpistol Kul- eller hagelvapen Slag mot huvudet (fjäderfä) |
| Gas | Gas Bultpistol Kul- eller hagelvapen El (får, gris) Slag mot huvudet (fjäderfä) |
Reservmetoder, fjäderfä
5 kap. 6 § L22
På bedövnings- och avlivningsplatsen ska det finnas reservutrustning för bedövning och avlivning lätt tillgänglig för att användas i nödsituationer.
Reservutrustningen ska underhållas regelbundet och besiktigas varje dag slakt sker.
Underhåll och daglig kontroll av utrustningen ska journalföras.
När det finns levande djur i lokalerna, ska det finnas lätt flyttbar utrustning åtkomlig i anslutning till stallutrymmena för bedövning och avlivning av skadade eller akut sjuka djur.
Med reservmetod menas utrustning som finns till hands i händelse av att den ordinarie av någon anledning inte fungerar. Det kan också vara så att man inte i alla lägen når djur med ordinarie utrustning (till exempel el i vattenbad) och man behöver då ha flyttbar reservutrustning. Det krävs också i stallet, om man skulle bedöva avliva djur akut.
Begreppet har dock en ytterligare betydelse; om djuret inte blir bedövat vid första försöket krävs att man snabbt fattar beslut om lämplig metod för att bedöva på nytt, till exempel genom slag i huvudet.
Vid misslyckat försök att bedöva ett djur med eltång är risken stor att djuret har upplevt en smärtsam elchock. Om man vet med sig att det var själva appliceringen som misslyckades, till exempel att djuret tog sig ur tången, kan ett nytt, ordentligt grepp tas. I alla övriga fall kan tillförsel av för låg strömstyrka ha många orsaker (till exempel elfel, smutsiga elektroder, mycket fjädrar) och det är då olämpligt att använda eltången igen innan man utrett felet. Efter misslyckat elbedövningsförsök bör man därför genast bedöva på nytt, vanligen genom hårt slag mot huvudet.
Fjäderfän som inte bedövats när de passerat strömförande vattenbad kan antingen bedövas om på annat sätt eller hängas upp för att passera genom vattenbadet på nytt. Tänk dock på att fågeln kan uppleva stor smärta /rädsla efter en eventuell elchock och därför bör man överväga om det är lämpligt att den ska utsättas för ännu en upphängning och transport på linjen. Det kan heller inte garanteras att fågeln bedövas nästa gång den passerar, om inte det ursprungliga problemet åtgärdats. Alternativet är att fågeln omedelbart bedövas om genom hårt slag mot huvudet eller med bultpistol.
Fjäderfän som inte bedövas tillräckligt med koldioxid ska omedelbart bedövas om. Fjäderfän bedövas om med bultpistol eller slag mot huvudet.
Det är även tillåtet att låta fjäderfän passera genom gasbedövningen igen, under förutsättning att det inte är något tekniskt fel på utrustningen.
Ovanstående resonemang om val av reservmetod gäller inte bara när full bedövningseffekt inte uppnås vid första försök utan även om djur skulle börja visa tecken på uppvaknande innan de har avblodats.
Det är viktigt att tänka igenom vilket reservmetod som är lämplig att använda inför varje arbetspass. Meningen är ju att bedövning som inte ger ansedd effekt ska göras om omedelbart. Det kräver exempelvis att lämpliga reservvapen är förberedda för att snabbt kunna laddas.
Om bedövningen misslyckas är det givetvis viktigt att snabbt utreda orsaken, i synnerhet om fler djur redan är på väg in i bedövningen (el i vattenbad eller gasbedövning). Under tiden kan slakten tillfälligt behöva stoppas.
Följande är ett utdrag ur svensk lagstiftning:
4 kap. 10 § L22
Reservutrustning ska underhållas regelbundet och besiktigas varje dag slakt sker.
Kontrollen av utrustningen ska journalföras.
När det finns levande djur i lokalerna, ska det finnas lätt flyttbar utrustning åtkomlig i anslutning till stallutrymmena för bedövning och avlivning av skadade eller akut sjuka djur.
Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:8) om slakt och annan avlivning av djur, senast ändrad genom SJVFS 2020:22,
saknr L22.
Med reservmetod menas utrustning som finns till hands i händelse av att den ordinarie av någon anledning inte fungerar. Det kan också vara så att man inte i alla lägen når djur med ordinarie utrustning (till exempel luftdriven bultpistol) och man behöver då ha flyttbar reservutrustning. Det krävs också i stallet, om man skulle bedöva avliva djur akut.
Begreppet har dock en ytterligare betydelse; om djuret inte blir bedövat vid första försöket krävs att man snabbt fattar beslut om lämplig metod för att bedöva på nytt. Till exempel genom omskjutning.
Det förekommer att djur inte blir bedövade efter skott med bultpistol. De kan antingen tydligt vara vid medvetande (till exempel står upp eller försöker resa sig) eller uppvisa signaler på medvetenhet vid bedövningskontrollen (till exempel hornhinnereflex). När en sådan situation inträffar är det viktigt att noga överväga om samma vapen kan ge god effekt vid ytterligare ett försök.
I annat fall ska djuret snabbt kunna skjutas om med ett annat vapen eller bedövas om med annan metod. Om skottet har placerats/riktats uppenbart felaktigt kan det finnas anledning att exempelvis ladda om en bultpistol och skjuta igen. Mer vanligt är dock att vapnet inte ger tillräckligt med kraft, vilket i sin tur kan ha många orsaker (såsom otillräcklig laddning, fuktig ammunition eller dåligt underhåll). I en sådan situation är det inte lämpligt att skjuta om med samma vapen igen – om det upprepas måste detta utredas!
Vid misslyckat försök att bedöva ett djur med eltång är risken stor att djuret har upplevt en smärtsam elchock. Om man vet med sig att det var själva appliceringen som misslyckades, t.ex. att djuret tog sig ur tången, kan ett nytt, ordentligt grepp tas.
I alla övriga fall kan tillförsel av för låg strömstyrka ha många orsaker (till exempel elfel, smutsiga elektroder, mycket ull) och det är då olämpligt att använda eltången igen innan man utrett felet. Efter misslyckat elbedövningsförsök bör man därför genast bedöva på nytt med bultpistol (eller kulvapen). Fjäderfän kan även bedövas om genom hårt slag mot huvudet.
Får, grisar och fjäderfän som inte bedövas tillräckligt med koldioxid ska omedelbart bedövas om. Detta kan göras genom att djuren får passera genom gasen ytterligare en gång. Detta givetvis under förutsättning att det inte är något fel på gaskoncentrationen.
Beroende på djur kategori, behorning etcetera. bedövas får och gris om med bultpistol, kulvapen eller el. Fjäderfän bedövas om med bultpistol eller slag mot huvudet.
Ovanstående resonemang om val av reservmetod gäller inte bara när full bedövningseffekt inte uppnås vid första försök utan även om djur skulle börja visa tecken på uppvaknande innan de har avblodats.
Det är viktigt att tänka igenom vilket reservmetod som är lämplig att använda inför varje arbetspass. Meningen är ju att bedövning som inte ger ansedd effekt ska göras om omedelbart.
Det kräver exempelvis att lämpliga reservvapen är förberedda för att snabbt kunna laddas och att lämpliga säkerhetsåtgärder snabbt kan vidtas inför användning av kulvapen.
Tillgång till kulvapen är viktigt för att kunna bedöva om
i situationer där exempelvis bultpistol inte gett fullgod
effekt. Fotograf: Lotta Berg, SLU.