Välj en sida

Djurvänlig drivning - del 3

______________________________________________

Flockdjur har ett instinktivt behov av att hålla samman, eftersom det är viktigt för individens trygghet. Fenomenet, som vi här kallar ”djurflöde”, innebär att varje individ strävar efter att hålla samman och följa gruppen. Beteendet blir särskilt tydligt i trängda lägen, som t.ex. på slakteri, där man ser att även obekanta djur tyr sig till varandra och håller ihop som flock. Man brukar även tala om djurflöde i förhållande till hur smidigt och effektivt djuren drivs genom slakterisystemet; att de går självmant, utan problem med stopp, vägran och hård pådrivning. Djurflödet är nära kopplat till flockbeteendet; det kan vara svårt att driva fram enskilda djur utan ”draghjälp” från de andra.

Den som driver djur behöver vara medveten om att han/hon har stor påverkan på djurflödet. Ett exempel är när drivaren kommer för nära och glömmer att ge djur andrum. Många djur störs av att ha någon så nära inpå och skulle troligen gå mer obehindrat om man hållit större avstånd. Det gäller även fysisk pådrivning, som kan leda till att djur irriteras, skräms, upplever smärta och tappar fokus på det de ska göra, t.ex. gå nerför en ramp.

Kom ihåg!

  • Utnyttja djurens flockinstinkt och låt dem följa djurflödet.
  • Övervaka djurens förflyttning och ingrip endast med aktiv drivning på ett genomtänkt sätt.

När flockdjur blir trängda (d.v.s. när de inte har möjlighet att fly undan) reagerar de ofta genom att tränga ihop sig och stå tätt samlade. Detta beteende är djupt rotat och syftar till att göra den enskilda individen mindre sårbar. Man kan även se hur djur i gruppen vänder sig om och försöker cirkulera runt och undkomma hotet.

Hos t.ex. grisar som förflyttas gruppvis ser man ofta att de tränger ihop sig när påtryckningen blir intensiv och djuren störs av att den som driver kommer för nära eller utövar för mycket fysisk pådrivning. Enskilda djur kan vända sig om och försöka ta sig förbi drivaren (även om vägen framåt är fri). Djur som uppvisar detta beteende känner sig alltså hotade och försöker återfå kontroll över situationen. Det händer att enskilda djur tappar kontakten med sin grupp och bli kvar i en stressfull ”kamp” med drivaren.

En sådan situation bör hanteras genom att ge djuret andrum; att backa undan och upphöra med pådrivningen. Därefter kan en grupp grisar drivas tillbaka för att låta det djur som blivit ensamt kvar rätta in sig i gruppen igen, innan drivningen återupptas. Det kan även fungera att locka med foder i situationer där något djur blir kvar ensamt.

Video här

På filmen ser man exempel på drivning med för stor påtryckning på djuren. Den sista grisen försöker undkomma genom att backa istället för att följa djurflödet. Avståndet är för kort och grisarna ges inte tillräcklig möjlighet att undersöka underlaget och gå i sin egen takt. Filmen är inspelad i utlandet. Fotograf: Bo Algers, SLU

Fråga - 1

Framför allt grisar kan reagera på drivning genom att vända sig om och försöka ta sig förbi den som driver, trots att vägen framåt är fri. Varför gör de det?

Fråga - 2

Hur kan man lösa en sådan situation?


 

Självtest Djurvänlig drivning

Självtest Djurvänlig drivning - 1

Ungefär var ska jag vara placerad för att driva ett djur framåt?

Självtest Djurvänlig drivning - 2

Ungefär var ska jag vara placerad för att driva ett djur bakåt?

Självtest Djurvänlig drivning - 3

Hur driver man på ett effektivt sätt djur som står efter varandra i led?

Självtest Djurvänlig drivning - 4

Ungefär var ska jag vara placerad för att sluta driva djuret?

Självtest Djurvänlig drivning - 5

I förhållande till min placering – hur ska jag agera om djuret grips av panik, blir paralyserat och vägrar röra sig eller slår/attackerar i min riktning?

Självtest Djurvänlig drivning - 6

Hur kan djurens flockinstinkt bäst utnyttjas?

Video här

Titta på filmen ovan och fundera samtidigt över hur man skulle kunna göra för att undvika att djur “fastnar”. Se svaret nedan.