Djurvälfärd
Vad omfattar djurvälfärd?
När vi pratar om djurvälfärd så menar vi hur djuret mår sett ur djurets perspektiv, det vill säga hur djuret upplever sin situation. Djurvälfärd omfattar både hur djuret mår fysiskt (hälsa, produktion) och psykiskt rädsla och stress, tillfredställelse och glädje). Ibland används uttrycket ”ett djurs välbefinnande”, vilket hänvisar till hur djuret mår vid en specifik situation eller tidpunkt, till exempel på slakteriet.
God djurvälfärd omfattar såväl frånvaro av negativa som närvaro av positiva upplevelser och känslor. Fotografer: Jan Svedberg (tv), Frida Lundmark, SLU (th).
En god djurvälfärd innebär att djuret inte upplever lidande, stress, rädsla, frustration, smärta, skador och sjukdom. Det innebär också att djurets fysiologiska och beteendemässiga behov tillgodoses samt att djuret har möjlighet att utföra ett naturligt beteende. God djurvälfärd omfattar inte enbart frånvaro av negativa upplevelser, utan även närvaron av positiva känslor, såsom tillfredställelse, glädje, förväntan och psykisk stimulans.
Bedömning av djurvälfärd
Vid bedömning av ett djurs välfärd bör man inkludera flera aspekter, såsom hälsa, produktion och beteende. Fotografer Jan Svedberg (tv), Anne Larsen, SLU (mitten), Anne Algers, SLU (th).
Ett djurs välfärd kan bedömas på flera olika sätt. Ofta mäts djurets hälsa, produktion och beteende. För att få en så korrekt bedömning som möjligt så bör man väga samman så många välfärdsaspekter som möjligt.
Ett djurs hälsa bedöms genom att se om djuret är friskt och motståndskraftigt mot sjukdomar och skador, till exempel juverinflammation på nöt, bitskador på gris och benfel på fjäderfä. God fysisk hälsa är en av förutsättningarna för god djurvälfärd.
Ett djurs produktion, det vill säga tillväxt och mjölk- och äggproduktion, används också som ett mått på djurvälfärd. Nedsatt produktion kan vara ett tecken på att djurets välfärd är försämrad. Det behöver däremot inte finnas något samband mellan god produktion och god djurvälfärd. Djurets fysiologi syftar framförallt till att det ska växa till och föröka sig, det vill säga producera. Sådana funktioner påverkas inte så lätt. Sjuka, skadade djur eller djur som inte kan få utlopp för sitt naturliga beteende kan därför producera bra fast de inte mår bra.
Djurets beteende är ett tredje mått på ett djurs välfärd. Beteenden som tyder på rädsla, till exempel flyktbeteende, frustration och konflikt, till exempel ökad aggressivitet, eller utvecklade beteendestörningar, till exempel stereotypier, innebär försämrad välfärd. Ett djur som har möjlighet att tillgodose sitt beteendebehov eller visar glädje upplever å andra sidan en bättre välfärd.
På senare år har så kallat riskbaserad bedömning kommit att spela en alltmer viktig roll vid mätningen av djurvälfärd, även på slakterier. Man har identifierat situationer på slakteriet som utgör de största riskerna för djurvälfärden och valt ut olika mätbara beteende- och hälsoparametrar (det är inte aktuellt att mäta produktionsparametrar på ett slakteri).
Exempelvis kan djurvälfärden vid avlastning och drivning av hov- och klövdjur mätas som andel djur som faller, drivs hårt eller avger läten, medan välfärden vid lastning och urlastning av fjäderfä kan mätas som andel färska vingskador, benbrott eller utbredda blödningar. Den riskbaserade bedömningen ger slakteriet en insikt om var på slakteriet djuren har störst risk att råka illa ut och var åtgärder för att förbättra situationen för djuren bör sättas in. Du läser mer om djur välfärdsindikatorer under Kvalitetskontroll.
Din roll för djurets välfärd
Vistelsen på slakteriet är omtumlande och överväldigande för djuren. Du som hanterar djuren har en direkt och mycket stor påverkan på djurets situation!
Du har en stor möjlighet och ett ansvar att göra det så bra som möjligt för djuren under de förhållanden som råder (beroende på slakteriets konstruktion och utrustning), vilket främst innebär att så långt som möjligt förhindra och minimera de negativa upplevelserna.
Det gör du genom att ta hänsyn till det individuella djurets förutsättningar och behov samt undvika att utsätta djuren för hunger, törst, kyla, överhettning, utmattning, rädsla frustration, stress och smärta.
Du kan givetvis också bidra till positiva upplevelser för djuren, t.ex. genom vänlig och trygg hantering samt tillgång till stimulans (strömedel och grovfoder).
Du som hanterar djuren spelar en mycket viktig roll för djurens välfärd på slakteriet.
Fotograf: Bo Algers
Hov och klövdjur
Djurvälfärd på slakteriet.
Ange en viktig orsak till varför djurens välfärd är försämrad.
Kommentera hur detta kan undvikas eller korrigeras.
Video
Djur utsätts för oväntade ljud och buller på slakteriet. Fotograf: Anne Larsen, SLU.
Djurvälfärd på slakteriet.
Ange en viktig orsak till varför djur utan tillgång till vatten har försämrad välfärd.
Kommentera hur detta kan undvikas eller korrigeras.
Video
Djuret i filmen har tillgång till vatten. Djur som inte är vana vid vattennipplar kan inte få i sig tillräckligt och därför är deras välfärd försämrad. Kommentera hur detta kan undvikas eller korrigeras.
Djurvälfärd på slakteriet.
Ange en viktig orsak till varför djurets välfärd är försämrad.
Kommentera hur detta kan undvikas eller korrigeras.
Slaktgrisar i övernattningsbox.
Skotthål vid bultbedövning av sugga.
Djurvälfärd på slakteriet.
Ange en viktig orsak till varför djurets välfärd är försämrad.
Kommentera hur detta kan undvikas eller korrigeras.
Fjäderfä
Ange en viktig orsak till varför fågelns välfärd är försämrad.
Kommentera hur detta kan undvikas eller korrigeras.
Skadad slaktkyckling i transportlåda.
Döda fåglar i transportlåda.
Djurvälfärd på slakteriet.
Ange en viktig orsak till varför fåglarnas välfärd är försämrad.
Kommentera hur detta kan undvikas eller korrigeras.
Gås
upphängd i byglar på slakteri.
Djurvälfärd på slakteriet.
Ange en viktig orsak till varför fågelns välfärd är försämrad.
Kommentera hur detta kan undvikas eller korrigeras.
Kom ihåg!
- Djurvälfärd omfattar både fysisk och psykisk hälsa.
- God djurvälfärd innefattar såväl frånvaro av negativa som närvaro av positiva upplevelser och känslor.
- Den mest korrekta bedömningen av djurvälfärd görs om flera olika aspekter vägs in (till exempel hälsa, produktion och beteende).
- Du hanterar djuren – du har ett mycket stort inflytande på deras välfärd
Pälsdjur
Mink
Tiden tills ljudet från minkens rörelser i avlivningsboxen tystnar överstiger 14 sekunder (vilket är den tid som rörelserna skall ha upphört inom).
Ange en viktig orsak till varför minkens välfärd är försämrad.
Kommentera hur detta kan undvikas eller korrigeras.
Avlivningslåda för mink. Foto: SLU.
Djurvälfärd vid avlivning.
Ange en viktig orsak till varför minkens välfärd är försämrad.
Kommentera hur detta kan undvikas eller korrigeras.
Kom ihåg!
- Djurvälfärd omfattar både fysisk och psykisk hälsa.
- God djurvälfärd innefattar såväl frånvaro av negativa som närvaro av positiva upplevelser och känslor.
- Den mest korrekta bedömningen av djurvälfärd görs om flera olika aspekter vägs in (till exempel hälsa, produktion och beteende).
- Du hanterar djuren – du har ett mycket stort inflytande på deras välfärd
Chinchilla
Ange en viktig orsak till varför chinchillans välfärd kan vara försämrad vid användning av utrustningen på bilden.
Fundera på hur detta kan undvikas eller korrigeras.
Djurvälfärd vid avlivning.
Ange en viktig orsak till varför chinchillans välfärd är försämrad.
Kommentera hur detta kan undvikas eller korrigeras.
Anordning för elektrisk avlivning av chinchilla.
Anordningen saknar mätare för strömstyrka.
Fotograf: SLU.
Kom ihåg!
- Djurvälfärd omfattar både fysisk och psykisk hälsa.
- God djurvälfärd innefattar såväl frånvaro av negativa som närvaro av positiva upplevelser och känslor.
- Den mest korrekta bedömningen av djurvälfärd görs om flera olika aspekter vägs in (t.ex. hälsa, produktion och beteende).
- Du hanterar djuren – du har ett mycket stort inflytande på deras välfärd!