Medvetande och bedövning vid slakt
Medvetande och medvetslöshet
Ett djur som är vid medvetande uppfattar och varseblir sin omgivning såväl kroppsligt som känslomässigt via olika sinnesintryck (till exempel syn, hörsel, lukt och känsel). Impulserna utifrån bearbetas och tolkas i olika områden i hjärnan. Djurets vakenhet, det vill säga grad av medvetande, styrs av den nedersta delen av hjärnan, hjärnstammen, och dess samband med storhjärnan. Hjärnstammen reglerar också basala överlevnadsfunktioner såsom andning och cirkulation.
Medvetslöshet uppnås genom bedövning. Bedövningen innebär att hjärnans funktioner för medvetande slås ut genom att basala delar av hjärnan (hjärnstammen och storhjärnan) påverkas.
Ett bedövat, medvetslöst djur upplever inte något och kan till exempel inte känna smärta, rädsla eller stress.
Vid mekanisk bedövning skadas hjärnan av tryck och kraft.
Fotograf: Lotta Berg, SLU.
Vid elektrisk bedövning slår strömmen tillfälligt ut hjärnans funktioner.
Fotograf Får: Lotta Berg, SLU, kalkoner Viveca Sandström, SLU.
Vid gasbedövning leder ökad surhet i vätskan som omger hjärnan till medvetslöshet. Fotograf: Lotta Berg, SLU.
Enligt 5 kap 1 § djurskyddslagen (2018:1192) ska alla tamdjur som slaktas i Sverige vara bedövade innan avblodning. På svenska slakterier används främst tre bedövningsmetoder: mekanisk bedövning med bultpistol eller kulvapen (nötkreatur, gris, häst, får, get och, i enstaka fall, fjäderfä), elektrisk bedövning (gris, får, get och fjäderfä) och gasbedövning med koldioxid (gris och fjäderfä).
Vid mekanisk bedövning ger trycket tillsammans med kraften från bulten/kulan upphov till skador i hjärnan, främst blödningar kring hjärnstammen, vilket leder till medvetslöshet. Vid elbedövning förs ström genom hjärnan som hastigt avbryter hjärnans normala aktivitet och medvetslöshet inträder. Vid gasbedövning andas djuret in stora mängder koldioxid som ersätter syret. Djuret drabbas av ökad surhet (lågt pH) i vätskan som omger hjärnan, vilket leder till medvetslöshet.
Utrustning och genomförande skiljer sig åt mellan olika djurslag, kroppsbyggnad och ålder. Metoderna beskrivs närmare under Bedövning och Vapenanvändning.
Otillräcklig bedövning – Vilket alternativ är korrekt?
Ett djur som är medvetslöst:
Medvetande och medvetslöshet – Vilket alternativ är korrekt?
Ett djur som är medvetslöst:
Vad innebär otillräcklig bedövning för djuret?
Ett djur som är medvetet under avblodningen känner smärta, rädsla och stress. Djur som är otillräckligt bedövat upplever smärta från knivsticket. Ett obedövat djur kan också känna smärta från skadan av bultpistol /kulvapenskott eller elektrisk ström, till följd av förflyttning av kroppen och av upphängningen. Djuret känner stark oro och obehag av sin position (liggandes i boxen eller hängandes upp och ner), att inte kunna röra sig, inte komma undan situationen och att drabbas av syrebrist, det vill säga kvävas.
Otillräcklig bedövning kan innebära ett stort lidande för djuret. För djurets djurens välbefinnande är det alltså mycket viktigt att bedövningen innebär omedelbar och fullständig medvetslöshet som varar oavbrutet till dess djuret dött genom avblodningen.
Vid otillräcklig elektrisk bedövning kan djuret vara oförmöget att röra sig och samtidigt vid fullt medvetande. Fotograf: Lotta Berg, SLU.
Kom ihåg!
- Ett djur som är vid medvetande under slakten utsätts för lidande.
- Det finns situationer då ett djur kan vara vid medvetande trots att det är oförmöget att röra på sig.
- Om det råder minsta tveksamhet om ett djur är tillräckligt bedövat ska det omgående bedövas om.
Vid otillräcklig elektrisk bedövning kan djuret vara oförmöget att röra sig och samtidigt vid fullt medvetande.
Fotograf: Lotta Berg, SLU.
Man måste använda olika indikatorer på god bedövning för olika bedövningsmetoder. Forskning har visat att djur som är helt orörliga kan i vissa situationer vara vid medvetande, t.ex. djur som blivit otillräckligt bedövade med elektricitet. Djur som inte reagerar genom att blinka när man vidrör hornhinnan, s.k. hornhinnereflex, anses vara tillräckligt bedövade, medan ett djur som reagerar inte nödvändigtvis behöver vara otillräckligt bedövat.
Du läser mer om hur man kontrollerar bedövningens kvalitet under Bedövning.
Otillräcklig bedövning – Vilket alternativ är korrekt?
Ett djur som är otillräckligt bedövat under slakten:
Otillräcklig bedövning – Vilket alternativ är korrekt?
Ett djur som är otillräckligt bedövat under slakten:
Slakt utan bedövning
Slakt utan föregående bedövning är ett begrepp som innefattar vitt skilda sätt att hantera och slakta djur med hänsyn tagen till olika religiösa aspekter. I Sverige finns inget förbud mot religiösa ritualer vid slakt, däremot finns krav på att alla djur ska bedövas innan de avblodas, oavsett slaktarens eller konsumentens religiösa uppfattning.
Ofta diskuteras slakt utan föregående bedövning i förhållande till islam och judendom, eftersom där finns en avgörande viktig skillnad: vissa muslimska grupper accepterar att den religiösa halalslakten föregås av bedövning om denna bedövning är reversibel (d.v.s. om djuret skulle kunna vakna upp efter bedövningen om det inte hade avblodats). Det finns också muslimer som accepterar icke-reversibel (dödande) bedövning under förutsättning att djuret inte dör direkt av bedövningen, d.v.s. hjärtat slår under avblodningen. Därför förekommer i Sverige exempelvis halalslakt av djur som bedövats med elektricitet (reversibelt) och med bultpistol (icke-reversibelt). Inom den judiska koscherslakten krävs att djuren är obedövade och sådan slakt är inte tillåten i Sverige.
I flera av EU:s medlemsländer och i andra delar av världen är obedövad slakt vanligt förekommande, ibland enbart för konsumtion av berörda religiösa grupper, men i många fall även vid konventionell slakt för att spara tid och pengar. Det senare är dock inte tillåtet enligt EU:s regelverk då grunden är att alla djur först ska bedövas men att man får göra undantag för vissa religiösa grupper.
Slakt utan bedövning innebär att djuret är vid medvetande när halsen skärs av och djuret avblodas. För att möjliggöra snittläggning och avblodning används kraftig fixering. Vid slakt av nöt fixeras oftast djuret stående eller upp och ner i en box, en s.k. Weinbergtrumma, medan får och getter vanligen läggs omkull för hand. Ett snitt läggs över halsen varvid blodkärl, nerver, mat- och luftstrupe och andra vävnader skärs av. Djuret dör av förblödning. Efter snittläggning är djuret, i synnerhet nötkreatur, medvetet i upp till flera minuter och kan känna smärta (avhuggna nervändar sänder smärtsignaler), rädsla och stress (p.g.a. position, oförmåga att röra sig och tilltagande syrebrist) tills förblödningen lett till medvetslöshet. Enligt nyare forskning är djuret medvetet och känner smärtan längre innan det förlorar medvetandet än vad man tidigare trott. Det finns en risk att djupgående kärl som försörjer hjärnan med syre inte skärs av vid ingreppet. I sådana fall kan tiden som djuret är medvetet förlängas.
Tjur i en Weinbergtunna.
Djuret spänns fast i en trumma och vrids upp och ner, varvid strupen blottas och skärs av.
Kom ihåg!
Obedövad slakt innebär ett onödigt lidande för djuret , bland annat för att det tar ungefär från 15 sekunder till flera minuter tills djuret förlorar medvetandet. Konventionell slakt kan innebära ett onödigt lidande om bedövningen och övrig hantering inte genomförs korrekt.
Vissa muslimska grupper accepterar att den muslimska slakten, halal, utförs på bedövade djur. Sådan slakt förekommer i Sverige i enlighet med djurskyddsregelverket.