disa hem Hem Disa Biologiska principer Lagstiftning Hov och klövdjur Fjäderfä Vilt Pälsdjur Kanin Engelska Disa
     
     
  Objektiva och subjektiva bedömningar  
     
     
 

Objektiva bedömningar är alltså att bedöma något som är mätbart, och då den personliga uppfattningen inte har någon betydelse. Det kan röra tider, temperaturer, antal, stömstyrka, ljudstyrka, ljusstyrka o.s.v. Mätmetod ska anges och resultatet av bedömningen blir densamma vem som än gör kontrollen. Objektiva bedömningar är lättare att hantera och följa upp än subjektiva bedömningar. 

I både GMP- och GHP-metoden arbetar man också med subjektiva bedömningar, d.v.s. din egen eller andras syn på problemet kan påverka bedömningen på vad som är godkänt och vad som är underkänt. Är det tillräckligt rent? Är det här ett bra sätt att driva djuren? Är djuren tillräckligt rena? Är dessa slagsmålsskador på gris acceptabla? Är den här miljön farlig för djuren eller inte? Den mänskliga faktorn spelar in i subjektiva bedömningar.

När man arbetar med subjektiva bedömningar är det viktigt att man i förväg kommer överens med dem som ska bedöma vad som kan anses som godkänt och vad som kan bedömas som underkänt. Bedömningarna ska alltså vara så lika det går oberoende av vem det är som gör bedömningen. För subjektivt bedömda moment krävs alltså en utbildning av den personal som har att göra bedömningen. Efter en sådan utbildning ska alla vara överens om vad som är tillräckligt rent, att så här får man driva djur, att det här djuret är smutsigt och ska förses med anmärkning o.s.v. Man kan ibland använda sig av mallar, t.ex. fotografier på djur som är olika nedsmutsade för att underlätta den subjektiva bedömningen. Återigen är det väsentligt att den som bestämmer hur bedömningarna ska tolkas har vana att hantera, och kan läsa av, lantbruksdjur, för att se vad som är normalt och vad som är onormalt.

 
     
     
  pil bak pil fram