disa hem Hem Disa Biologiska principer Lagstiftning Hov och klövdjur Fjäderfä Vilt Pälsdjur Kanin Engelska Disa
     
     
Skador  
     
     
  Slakteriet har ansvar för att inhysningen och utrustningen är korrekt utformad och att lagar och regler följs för att förebygga djurvälfärdsproblem. Dessutom har slakteriet ett övergripande ansvar för att ta fram en djurskyddsplan och att kontrollera och dokumentera att djurskyddsplanen följs samt att personalen har kompetensbevis (se Lagstiftning för mer information).  
     
  I samband med köttbesiktning av slaktdjur på slakteri används en lång lista på koder, som beskriver om djuret hade sjukdom, skador eller var smutsigt och om köttet är dugligt som livsmedel. Koderna har inte direkt för avsikt att beskriva djurvälfärd men vissa koder har bäring på djurvälfärden och kan användas för att bekräfta att det levande djurets välfärd var försämrad (under kortare eller längre tidsperiod). Dessutom kan koderna användas för att följa upp med åtgärdsplaner för att förhindra liknande problem i att uppstå.  
     
  Kodsystemet för sjukdomsregistrering i kontrollen vid svenska slakterier är ett mycket gammalt system. Rapportering sker från de flesta stora slakterierna till Djurhälsovården. När det gäller nöt, får, gris och häst finns kod 39/40 ”kroniskt trauma” (trauma=skada) för äldre skador på muskulatur och skelett (som oftast har uppstått på uppfödningsplatsen) och kod 41/42 som också kallas ”akut trauma” för färska skador på muskulatur eller skelett, t.ex. sår, blödningar och frakturer. Vad gäller fjäderfä är koderna för slaktskador under omarbetning, men vid besiktningen registreras färska frakturer, blåmärken och brutna vingar och ben.  
     
  Färgen på blödningar är en indikation på när blödningen uppstod. Blödningar är estetiskt oacceptabelt för konsumenterna och behöver skäras eller trimmas bort. Utöver den förlust som köttet utgör är det också en kostnad förknippat med den arbetstid som måste användas till extra hantering.  
     
  Om kod 41/42 ska användas som en indikator på djurskyddsproblem på slaktdagen måste en vidare analys av slaktskaderegistreringen göras genom utredning. Färska skador kan redan ha uppkommit på gården. Den statistik som kommer fram vid registreringen kan bara användas för att analysera var skadorna uppstår och var eventuella problem finns. Problemen kan bestå av såväl brister i djurhantering som felaktigheter i konstruktion och utformning av stallar och fordon. Åtgärder för att avhjälpa dessa kan behövas i form av utbildningsinsatser, ändrade rutiner och ombyggnation.  
     
     
  pil bak pil fram