disa hem Hem Disa Biologiska principer Lagstiftning Hov och klövdjur Fjäderfä Vilt Pälsdjur Kanin Engelska Disa
     
     
  För insamling av slaktkyckling kan även en lastmaskin användas, som sveper upp djuren på ett rullband med hjälp av roterande gummifingrar. Rullbandet transporterar djuren direkt ner i transportlådor. Den maskinella insamlingen anses vara skonsammare för djuren i och med att man undviker risk för ovarsam hantering av människor. Faktorer som rotations- och rullbandshastighet, fallhöjd till transportlådan, djurtäthet i lådan samt försiktighet när lådan stängs har betydelse för djurens välfärd vid sådan lastning.  
     
     
  Insamling slaktkycklingtomRullbandtomLåda  
  Vänster: Insamling av slaktkyckling med lastmaskin – i bilden ser man de roterande gummifingrarna som sveper upp fåglarna. Mitten: Fåglarna transporteras på rullband till transportlådorna. Höger: Fåglarna åker direkt ner i lådan från rullbandet. Fotograf: Lotta Berg, SLU.  
     
     
  Om fåglar stressas till flykt inne i uppfödningsstallet hör man ibland talas om att de ”går i bunke”, vilket beskriver en situation där fåglarna försöker undkomma och ansamlas i täta grupperingar i stallets hörn. När fåglarna sluter sig tätt samman och avvaktar tryckande på detta sätt löper de stor risk att kväva varandra. Beteende kan utlösas av stress vid hantering (såsom vid oförsiktig insamling), eller andra störningar i/utanför stallet (grenverk som slår mot väggar, plötsliga höga ljud, kraftig vind, fordonsljus etc.). Vid uppfödning och hantering av framför allt slaktkyckling, kalkon och gås är det viktigt att ha kännedom om detta flyktbeteende för att kunna minska risken för att det inträffar.  
     
  Efterfrågan på hönskött är idag mycket begränsad och därför skickas relativt få värphöns till slakt. Stora kycklingslakterier tar normalt inte längre emot värphöns för slakt, bland annat av smittskyddsskäl. I många besättningar avlivas hönsen i de stallar där de hålls, genom att föra in koldioxidgas. På det sättet undviks insamling och transport. Det förekommer även att uttjänta värphöns fångas in och bärs ut till gårdsplanen, för att där avlivas i en flödescontainer med koldioxid, varefter de kan användas som minkfoder.  
     
     
  InhysningsstalltomAvlivning  
  Vänster: Avlivning av värphöns i inhysningsstallet. I bilden ser man hur koldioxid gas läcker ut genom ventilationsöppningarna. Höger: Värphöns avlivade med koldioxid. Fotograf: Viveca Sandström, SLU.  
     
     
  Transport av fjäderfän är ett kritiskt moment med tanke på att djuren är ömtåliga och klimatkänsliga. Väl fungerande ventilation och temperaturövervakning är viktiga förutsättningar för en bra transport. Djuren måste tillförsäkras god lufttillförsel genom de ofta tätt packade modulerna, vilket kräver bra ventilation. Temperaturen i lastutrymmet, som påverkas mycket av fordonets typ, ventilation, utomhustemperatur, körhastighet och djurtäthet, är också avgörande för djurvälfärden. Fåglar kan dö av värmeslag eller otillräckligt med luft. Vid kallt väder kan temperaturen i lastutrymmet sjunka drastiskt till följd av hög körhastighet och vind. Det kan i värsta fall leda till att fåglar fryser ihjäl, vilket är en risk framför allt för dem som är dåligt befjädrade. För att inte utsätta fåglar för stora risker till följd av värme eller kyla händer det att transporter ställs in vid extrem väderlek.  
     
     
  pil bak pil fram