disa hem Hem Disa Biologiska principer Lagstiftning Hov och klövdjur Fjäderfä Vilt Pälsdjur Kanin Engelska Disa
     
     
Effekter på kroppens funktioner och beteende  
     
  Hjärnan, ryggmärgen och det yttre nervsystemets uppbyggnad och funktioner hos produktionsdjuren liknar det hos människan. Fåglar skiljer sig något från däggdjuren, men har samma fysiologiska förutsättningar att känna smärta.  
     
  Plötslig smärta varnar djuret för skada (och därmed hot mot djurets överlevnad). Smärtan, och rädslan som den ger upphov till, leder till att hjärtfrekvens och blodtryck ökar och stresshormoner utsöndras. Djur försöker ofta så snabbt som möjligt ta sig bort från det som ger upphov till smärtan, t.ex. ett nötkreatur som får en elstöt i samband med drivningen. De kan också försöka värja sig, t.ex. bita eller sparka mot någon som utsätter dem för smärta. Djur som har ont kan ge ljud ifrån sig, d.v.s. stöna, skria, råma, kackla, etc.  
     
  Ihållande smärta är en signal till djuret att inte anstränga eller belasta det skadade området. Djur haltar vid ben- och ledskador och smärtsamma kroppsdelar hålls i avlastande positioner. Djurens aktivitet kan öka p.g.a. oro men också minska om det gör för ont. Djuren kan titta mot, slicka eller klia mot det påverkade området och i vissa fall gnida eller trycka den drabbade kroppsdelen mot andra föremål, t.ex. kalvar som gnider pannan mot inredningen efter avhorning.  
     
  Det kan vara svårt att tolka hur mycket smärta ett djur upplever eftersom den kan variera beroende på varaktighet och djurets tidigare erfarenheter. Det är också viktigt att komma ihåg att det är ofördelaktigt för bytesdjur, såsom våra produktionsdjur, att visa smärta eller nedsatt funktion. Det ökar intresset hos rovdjuren, något de försöker undvika. Därför visar t.ex. nötkreatur, får och getter ofta inga uppenbara tecken på smärta även om de har ont.  
     
  Det är viktigt att du, så långt som möjligt, kan upptäcka om ett djur har ont samt undviker situationer då smärta kan uppstå!  
     
     
  pil bak pil fram