disa hem Hem Disa Biologiska principer Lagstiftning Hov och klövdjur Fjäderfä Vilt Pälsdjur Kanin Engelska Disa
     
     
Pälsdjur  
     
     
Mink  
     
  Det är viktigt att ha fasta utfodringsrutiner på farmen. Även på pälsningsdagen är det viktigt att följa en normalutfodringsrutin. Skulle pälsningen dra ut på tiden ska inga djur behöva riskera att bli hungriga. Enligt lagen får djur vara utan foder i högst 12 timmar.  
     
     
  Hunger  
  Hunger är ett fysiologiskt behov som behöver tillgodoses även vid dagen för pälsning. Observera att minken normalt sett äter genom gallret från undersidan. Fotograf: SLU.  
     
     
 
Kom ihåg!

Hunger kan leda till obehag, värk, stress och på sikt till svält, sjukdom och död.

Följ alltid normal utfodringsrutin även vid dagen för pälsning.
 
     
     
Chinchilla  
     
  Det är alltid viktigt att följa normal utfodringsrutin även vid dagen för pälsning. Chinchillor ska ha fri tillgång till grovfoder och då djuren vistas i sin egen bur fram till avlivningen riskerar inte chinchillorna att utsättas för hunger i samband med avlivning.  
     
  3 kap. 11 § L103
Chinchillor ska ha fri tillgång till grovfoder.
 
     
  Eftersom chinchillor är nattaktiva och äter till största delen mellan klockan 21.00 och 07.00 påverkas deras utfodringsrutin inte nämnvärt av pälsningen.  
     
     
 
Kom ihåg!

Hunger kan leda till obehag, värk, stress och på sikt till svält, sjukdom och död.

Följ alltid normal utfodringsrutin även vid dagen för pälsning.
 
     
     
  Törst  
     
  Vatten är en livsnödvändig komponent för kroppens uppbyggnad, funktioner och ämnesomsättning. Reglering av kroppstemperaturen (värmeavgivning) och salt- och mineralbalansen sker med hjälp av vatten. Vatten behövs även för att bli av med kroppens avfallsprodukter via avföring och urin samt för tillväxt och mjölk- och äggproduktion.  
     
  Djuren får i sig vatten genom att dricka och via föda. När kroppens vattennivå sjunker sänds signaler till hjärnan om att djuret behöver fylla på med vatten, djuret blir törstigt. Om djuret inte snabbt får tillgång till vatten så drabbas det av uttorkning. Uttorkning leder i sin tur till illamående, nedsatt aptit, huvudvärk, yrsel, svaghet, koma och död. Djur som inte får vatten klarar sig i regel inte längre än en vecka. Driften att dricka hos ett törstigt djur är mycket stark. Ett djur som inte förmår släcka sin törst upplever stor oro och stress.  
     
  Djurens behov av vätska ökar snabbt vid fysisk aktivitet och höga yttertemperaturer. Vid hög produktion, framför allt av mjölk, går det åt mycket vatten som måste ersättas. Vissa sjukdomar, t.ex. diarré och feber, kan leda till uttorkning. Foder med högt salt-, protein- eller fiberinnehåll ökar också behovet av vätska.  
     
  Våra produktionsdjur ska hela tiden ges möjlighet att få i sig tillräcklig mängd dricksvatten av bra kvalitet. Trasiga dricksvattenanläggningar, oförmåga att använda vattennipplar och smutsigt dricksvatten som ratas gör det svårt att släcka törsten. Precis som vid utfodring så måste även hänsyn tas till djurens inbördes ordning, ålder och hälsotillstånd så att alla djur kommer åt vattnet.  
     
     
 
Törst

Tänk efter - Hur känner du dig efter ett rejält träningspass eller under en varm dag om du inte får dricka?




 
     
     
  pil bak pil fram